Med stor majoritet säger EU-parlamentet ja till den första lagstiftningen inom unionen om hanteringen av artificiell intelligens. Lagen är även den första i sitt slag i världen.
Med 523 ja-röster, 46 nej och 49 nedlagda godkänns den kompromissuppgörelse som nåddes med EU:s medlemsländer i vintras. Majoriteten av de svenska ledamöterna röstade för lagen.
”EU gör med rätta klart att det behövs skyddsräcken för en teknik så kraftfull som AI”, skriver biträdande generalsekreteraren Ursula Pachl i ett pressmeddelande.
Viss form av AI förbjuds
Anledningen till lagen är ”krav på AI med tanke på dess potentiella risker och inverkan”, enligt Europakommissionen.
De nya reglerna innebär att AI klassificeras i fyra olika riskklasser för hur det får användas. System så som ”social poängsättning” anses gå under ”oacceptabel risk” och kommer förbjudas. Detta då det bland annat anses hota de mänskliga rättigheterna.
Även det som kallas generativ AI ska följa ett flertal regler, rapporterar AP. Företagen bakom generativ AI måste tillhandahålla en detaljerad sammanfattning av vilka bilder, videor och annan data som de tränat AI-systemen med. Bilder, videor och ljud som består av verkliga människor, platser och händelser måste också markeras att de har blivit artificiellt manipulerade.
Träder i kraft fullt ut 2026
Delar av den nya lagen väntas träda i kraft i maj och fullt ut under 2026. Företag som bryter mot lagen riskerar böter på upp till sju procent av sin globala omsättning.
Alla EU-länder ska också tillsätta tillsynsorgan. Där ska medborgare kunna skicka in klagomål om de tror att de har utsatts för överträdelser av de nya reglerna.
Se vad de olika klasserna innebär i videon.
Fakta: Nya AI-regler i EU
EU:s nya AI-lagar delar in tekniken och dess påverkan i fyra riskkategorier.
Oacceptabel risk handlar om när AI ”anses utgöra ett hot mot människors säkerhet, försörjningsmöjligheter och rättigheter” och kommer vara förbjuden. Exempelvis AI-system för ”social poängsättning”.
Som ”hög risk” räknas AI-system som används i kritisk infrastruktur, utbildning, vid anställningar, eller i samband med migration, asyl och gränskontroll. Dessa AI-system kommer att omfattas av ”strikta skyldigheter” innan de släpps ut på marknaden. Brottsbekämpning bedöms ligga på denna risknivå.
Med ”begränsad risk” avses exempelvis chattbotar, där ett krav är att användarna ska vara medvetna om att de interagerar med en maskin.
Vid ”minimal risk” ska fri användning tillåtas, som vid AI-stödda tv-spel eller skräppostfilter.
Källa: TT
fakta: så röstade de svenska EU-parlamentarikerna
Ja (13): Alice Bah Kuhnke (MP), Malin Björk (V), Ilan De Basso (S), Heléne Fritzon (S), Linus Glanzelius (S), Pär Holmgren (MP), Evin Incir (S), Karin Karlsbro (L), Arba Kokalari (M), Peter Lundgren (oberoende), Carina Ohlsson (S), Jessica Polfjärd (M) och Tomas Tobé (M)
Nej (4): Abir Al-Sahlani (C), Johan Nissinen (SD), Charlie Weimers (SD) och Emma Wiesner (C)
Nedlagt (2): Sara Skyttedal (oberoende) och Jörgen Warborn (M)
Deltog ej (2): Jakop Dalunde (MP), David Lega (KD)
Källa: TT/EU-parlamentet
