När Syrien i somras lanserade Damaskus internationella mässa för första gången sedan 2011 var det kanske mer än något annat en signal till omvärlden. Och meddelandet var tydligt: kriget är över, regimen har vunnit och det finns ingenting omvärldens kritiker kan göra åt saken.
Om budskapet mot all förmodan gick någon förbi, så var president Bashar al-Assads rådgivare Buthaina Shaaban i alla fall tydlig i sin intervju med tv-kanalen al-Majadin.
– Vi är nu vid början av vägen mot återuppbyggnad, sade hon, enligt statliga nyhetsbyrån Sana.
Massiv förödelse
I själva verket är ett slut på Syriens förödande krig i dag avlägset, även om president Bashar al-Assad i dag tycks ohotad. Men frågan om framtida återuppbyggnad är det trots detta många som nu funderar på.
Den ena knäckfrågan är hur man ska bygga upp ett land mitt under ett brinnande krig. Den andra är vem som egentligen ska betala.
FN har uppskattat att det kommer att kosta 250 miljarder amerikanska dollar att bygga upp Syrien på nytt. Det är pengar Syrien inte har, och som ingen annan vill skjuta till.
– Den här världsbeskrivningen där miljarder dollar kommer att strömma in är önsketänkande, sade Rashad al-Kattan, expert på syriska banksektorn, nyligen i en intervju.
Ännu hårdare förtryck?
Regimen och dess allierade, särskilt Ryssland, vill att EU helt sonika ska acceptera att al-Assad vunnit och nu stå för notan.
– Rysslands uppgift är att hitta en lösning som andra kan påtvingas och acceptera, så att det internationella samfundet åtar sig återuppbyggandet, säger ryske Mellanösternexperten Jurij Barmin.
Det är ingen lockande tanke för EU. Förutom den enorma kostnaden så har västländer krävt al-Assads avgång. Än värre – den regim man skulle bidra till att bygga upp befaras i så fall bli ännu mer diktatorisk än tidigare.
– En genuin politisk process förblir en förutsättning för att återuppbyggnaden ska bli aktuell från vår sida, säger Sveriges särskilde Syrien-representant, Niklas Kebbon.
– Vi har svårt att se att återuppbyggnaden av det repressiva system som varit en av grundorsakerna till den här krisen ska kunna bidra till hållbar stabilitet.
Hur stor är förstörelsen?
Kriget har varit otroligt förödande och mellan 400 000 och 500 000 människor beräknas ha dödats. Hälften av Syriens innan kriget 22 miljoner invånare har drivits på flykt, varav sex miljoner i landet och fem miljoner utanför.
Världsbanken bedömde i somras att en fjärdedel av alla landets byggnader är skadade (tjugo procent) eller helt förstörda (sju procent). En av tre skolor är förstörda eller skadade och mindre än hälften av alla vårdinrättningar fungerar, enligt FN. Bilder från städer som Aleppo och Homs vittnar om urblåsta stadsdelar där hela kvarter i princip reducerats till grus.
Det är områden som hålls eller som har hållits av rebeller som drabbats hårdast. Exakta dödssiffror från Syrien måste tas med en rediga skopa salt. Men enligt människorättsgrupper och experter så har regimen har också dödat långt fler civila än rebeller eller terrorgrupper som IS.
Det beror till stor del på att regimen har haft tillgång till stridsflyg. IS skyltar med sitt brutala våld mot civila och även moderata rebeller har beskjutit civila regeringsområden. Men ingen av dem har vapen som kan mäta sig med flygbombers förödande kraft.