Vem tar över som Nato-chef? Här är de hetaste kandidaterna

Publicerad

Vem efterträder Jens Stoltenberg som chef för Nato? Frågan har blivit allt hetare i takt med att toppmötet i Vilnius närmar sig.

Bland de favorittippade namnen finns alltifrån Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace till Danmarks statsminister Mette Fredriksen – och flera andra kvinnliga kandidater.

Vem blir chef för Nato?

Efter att ha fått förlängt förordnande flera gånger är det i september dags för Stoltenberg att lämna över chefsposten.

Tidigare i veckan kom uppgifter om att USA:s president Joe Biden ska ha bett Jens Stoltenberg att stanna ytterligare ett år på posten. Stoltenberg har inte direkt kommenterat Bidens begäran, men vid en presskonferens i fredags upprepade han att han inte har planer att fortsätta när tjänstgöringsperioden är slut, rapporterar NRK.

Vem som då blir Natos nästa generalsekreterare har det spekulerats vitt och brett om de senaste månaderna.

– Man märker att diskussionerna inom Nato har börjat, att olika namn förs fram och testas bland alliansen, säger Calle Håkansson, statsvetare och associerad medarbetare vid Utrikespolitiska institutet.

”De främsta namnen”

Det har sagts att ”det är dags” för en kvinnlig chef, då försvarsalliansen bara har haft manliga generalsekreterare – totalt 13 stycken – sedan grundandet 1949. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppges vara en av kandidaterna. I Danmark cirkulerar rykten om att det kan bli statsminister Mette Fredriksen och även brittiske försvarsministern Ben Wallace, som tidigare har sagt sig vara sugen på jobbet, har pekats ut som kandidat. Andra har lyft fram behovet av en kandidat från Östeuropa.

– Just nu ser det ändå ut som att Mette Fredriksen, Mark Rutte, Kaja Kallas och Ben Wallace är de främsta namnen. Sen finns såklart möjligheten att Stoltenberg skulle kunna få ytterligare ett år till, säger Håkansson.

Lediga jobb i EU

Är det då någon som skulle kunna gynna svenska intressen mer? På den punkten är samtliga namn som diskuteras ganska likvärdiga, enligt Calle Håkansson.

– Men skulle exempelvis Pedro Sánchez tas upp så kanske det skulle bli ett lite annat fokus på Nato. Samtidigt tror jag att Sánchez är ett långskott och att han siktar mer på toppjobben inom EU, som också ska bestämmas inom ett år. Det finns också med i hela ekvationen, att vi har en EU-process framför oss.

Natos generalsekreterare utses av medlemsländerna genom konsensus, vanligtvis på en ämbetsperiod om fyra år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.