De flesta länderna i Europa och Latinamerika skickade inte representanter till ritualen när Nicolás Maduro tillträdde som Venezuelas president för andra gången.

Kubas president Miguel Diaz-Canel och Bolivias president Evo Morales var bland de få utländska ledarna som var närvarande vid ceremonin i Högsta domstolen på torsdagen, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Venezuela har i praktiken två konkurrerande parlament – det vanliga, som oppositionen kontrollerar efter att ha vunnit ordinarie val, och den nya församling som Maduro inrättat som i praktiken har gjort det ordinarie parlamentet maktlöst.

Maduro hävdade själv att 94 länder hade skickat representanter till ceremonin.

”Ogiltig president”

Landet befinner sig i en djup ekonomisk kris och i presidentvalet i maj 2018 hindrades en stor del av oppositionen från att delta och inga valobservatörer släpptes in. Den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS har förklarat presidentskapet ogiltigt.

Paraguay har gått ett steg längre och brutit de diplomatiska förbindelserna. Och Peru har återkallat den tillförordnande representanten för ambassaden i Caracas.

I november 2018 slog den oppositionskontrollerade nationalförsamlingen fast att Nicolás Maduros kommande presidentperiod strider mot författningen.

En ”socialistisk revolution” lanserades i början av 2000-talet av hans företrädare Hugo Chávez. Nicolás Maduro har genom maktfullkomlighet fått en stark opposition mot sig.

– Jag svär vid Hugo Chávez arv. . . att jag kommer att fullfölja alla mina plikter under grundlagen, sade Maduro vid ceremonin inför den regimkontrollerade högsta domstolen, uppger TT.

Venezuelas oljereserver hör till de största i världen och oljan dominerar ekonomin.