Medan iranska myndigheter med våld har försökt kväsa de protester som i torsdags utbröt och snabbt spred sig har omvärlden sett på med varierande grader av förfäran.

– Hela världen följer ju det som händer i Iran och det förstås både med stor oro över att så många människor fått sätta livet till, att man gjort massarresteringar och inskränkningar i möjligheten att uttrycka sig, säger Wallström till SVT Nyheter.

– Men det finns också stora förhoppningar knutna till den här processen.

Krav på mer frihet

Förhoppningarna handlar om en större politisk frihet i Iran, säger Wallström. Många experter framhåller att de främsta drivkrafterna bakom protesterna är fattigdom och missnöje med ekonomisk åtstramningspolitik.

Wallström framhåller att det också handlar om demokratifrågor, något EU också tar upp kontinuerligt i sina kontakter med Iran.

Iran har val med flera politiska partier. Men det är den högsta ledaren Ali Khamenei som har sista ordet i den auktoritära teokratin. När Democracy Index 2016 senast rankade av länder från mest till minst demokratiska hamnade Iran på föga smickrande plats 154 av 167.

Uppmanar båda sidor

USA:s president Donald Trump har via Twitter hejat på demonstranterna medan EU varit mer försiktigt i sina uttalanden, och uppmanat båda sidor att undvika våld.

Margot Wallström (S) betonar att våldet är ”helt oacceptabelt”. Hon vill däremot inte peka ut den ena eller andra sidan som mest ansvarig, trots att de allra flesta döda uppges vara demonstranter.

– Det handlar om att regimen inte får döda demonstranter, alltså de som protesterar, och det är viktigt att de som demonstrerar också gör det på ett fredligt sätt, säger hon.