Xi Jinpings Europaturné tar avstamp i Frankrike i en tid då EU höjer rösten mot Kinas statsstöd till bland annat elfordon.
– Vi gillar inte när Kina översvämmar marknaden med massivt subventionerade e-bilar. Det är det vi kämpar emot. Konkurrens ja, dumpning nej, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i förra veckan, skriver Politico.
I Ukrainakriget säger sig Kina vara en neutral part, men beslutet att inte fördöma Rysslands fullskaliga invasion ses inte med blida ögon i väst. Kina har anklagats för att stödja Rysslands militära upprustning och har av flera länder uppmanats att använda sitt inflytande till att pressa Ryssland att avsluta kriget i Ukraina.
"Pragmatisk politik"
Nu vill regimen i Peking att Frankrike ska påverka EU mot "en positiv och pragmatisk politik gentemot Kina", uppger Kinas utrikesminister Wang Yi, skriver South China Morning Post. Förhoppningen ska han ha uttryckt i ett telefonsamtal med den franske presidenten Emmanuel Macrons rådgivare Emmanuel Bonne.
För drygt ett år sedan besökte Macron Kina. Då sade han att det är viktigt att ha en ”strategisk autonomi” i Europa, rapporterade AFP.
Agendan för de kommande samtalen i Frankrike handlar främst om krigen i Ukraina och Gaza, handelsfrågor och andra samarbeten, enligt Élysée-palatset.
Serbien och Ungern
Resan är Xis första till Europa sedan covid-pandemin. Efter två dagar i Frankrike väntar möten i östra Europa.
I Serbien ska han träffa president Aleksandar Vucic och i Ungern premiärminister Viktor Orbán – båda ledare med förhållandevis goda relationer till ryske presidenten Vladimir Putin.
Orbán har förespråkat att Ungern ska öppna sig österut och har sökt närmare ekonomiska band till bland annat Kina och Ryssland.
Viktor Orbán var i höstas den ende EU-ledare som deltog i en konferens om Kinas globala infrastrukturprojekt, den nya Sidenvägen, och har uppgett att Ungerns relationer med Kina har nått ”oöverträffade höjder”.
Fakta: Xi Jinping
Xi Jinping föddes 1953 i Peking. Hans far räknas till den första generationen ledare i Kina efter 1949, då Kommunistpartiet tog makten. Familjen har stora ekonomiska tillgångar.
Xi Jinping har varit Kinas president sedan den 14 mars 2013. Han är även ordförande för landets mäktiga centrala militärkommission och för kommittén för inre säkerhet och övervakning av internet, samt generalsekreterare för Kommunistpartiet.
Xi har under sin tid som Kinas högste ledare kontinuerligt utökat sin makt. 2017 skrevs hans namn in i Kommunistpartiets stadgar, något som tidigare enbart har varit fallet med grundaren Mao Zedong samt Deng Xiaoping, som öppnade Kinas ekonomi.
Året därpå beslutade Nationella folkkongressen att avskaffa begränsningen för hur många mandatperioder en president kan sitta, vilket gjorde det möjligt för Xi att behålla makten även efter 2022 års partikongress.
Tillsammans med hustrun, sångerskan Peng Liyuan, har han en dotter vid namn Xi Mingze.