Bild 1: Muhammed är en månad gammal. Han föddes på kvinnokliniken i Zaatari som den yngste av sex syskon, alla bröder. Var tredje timme föds ett barn i Zaatarilägret. Muhammeds mamma vill inte säga sitt namn, men hon säger att hon är lycklig över att allt gått bra. Familjens hus i hembyn Tsil är sönderbombat.
– Jag vill tillbaka till Syrien eftersom jag vill det bästa för min sons framtid. Jag är både rädd och inte rädd för framtiden, säger Muhammeds mamma.
Bild 2: Ahmad Tamaky var chaufför i Syrien. Här i Jordanien får han liksom den stora majoriteten av flyktingarna från Syrien inte arbeta. För att ha något att göra har han odlat upp en liten trädgård framför plåtvagnen där han och hans familj bor.
– Det lugnar sinnet att se något grönt. Och det här är också min köksträdgård. Här växer mynta, rosmarin och även ett olivträd.
Trädgårdarna i Zaatari vittnar om en önskan att skapa något varaktigt.
– Trädgården få oss att slappna av. Vi sitter ofta här. Allt vi vill är att kriget ska ta slut så att vi kan återvända.
Bild 3: Marknadsgatan. Undan för undan blir Zaatari allt mer lik en stad. Här finns 3.500 små företag, alltifrån grönsaksförsäljare till cykelreparatörer och bröllopsbutiker.
-–Zaatari är annorlunda än flyktinglägret Azraq där jag bodde först. Det är mer som en stad, säger Meriem som kommer från byn Menieh i Syrien.
Bild 4: Khola Abed al Rahman dricker kaffe i en av bröllopsbutikerna i Zaatari. Hon är här och hälsar på sin väninna som driver butiken, som hyr ut brudklänningar. En del av klänningarna är vita, andra lyser av starka färger som gult, grönt och rött.
Varje vecka hålls flera bröllop i flyktinglägret.
Khola har sju barn och arbetar som bildlärare i en av skolorna i Zaatari.
– Klänningarna är vackra, och det är vackert att livet fortsätter även här i lägret, säger hon.
– Men det är svårt att se att flickorna gifts bort så unga. Min äldsta dotter är fjorton, och jag vill inte att hon gifter sig här i lägret.
Bild 5: Yousef Shahma sjunger bäst i Zaatari. Han är femton år och med i en grupp som sjunger traditionell syrisk musik och protestsånger. Ibland får han lämna lägret för att uppträda på evenemang i Jordaniens huvudstad Amman.
– Jag älskar att sjunga, men min dröm är att bli ingenjör säger Yousef som haltar efter att hans ben skadats av bombsplitter i kriget.
Yousef gick i femte klass när han skadades och familjen lämnade Syrien. Sedan dess har han inte gått i skolan.
Bild 6: Esmaa har packat sina väskor. I nästa vecka åker hon och hennes fyra söner tillbaka till byn i södra i Syrien.
– Det är dyrt att leva i Jordanien och mina två äldsta söner måste arbeta för att de yngsta ska kunna gå i skolan. Jag hoppas att framtiden i Syrien blir bättre för dem, säger hon.
Vi sätter inte ut Esmaas efternamn namn eftersom hennes man slåss för den Fria syriska armen.
Allt fler flyktingar återvänder nu till Syrien trots striderna. FN avråder dem från att åka.
– Jag har levt i Zaatari i mer än tre år. Jag har inte sett min man på lika länge. Min familj är skingrad i Syrien och Jordanien. Min dröm är att vi alla en dag ska återförenas i vårt hus i Syrien, säger hon.
Bild 7: Flyktinglägret Zaatari i Jordanien är det näst största flyktinglägret i världen men det är också en av Jordaniens större städer. Fler än 83.000 människor bor och lever sina liv här.
Dagens stora flyktingströmmar har väckt en diskussion om flyktingläger som något mer än en tillfällig plats för skydd.
Fakta: Zaatari
Lägret byggdes år 2012 för de hundratusentals syriska flyktingar som kommit till Jordanien från kriget i grannlandet Syrien. Lägret är överfullt och därför har man nu byggt ännu ett läger, Azraq, i närheten där nyanlända flyktingar erbjuds skydd.
Det föds i snitt elva barn i lägret varje dag. Sex av tio invånare i Zaatari är barn under 18 år. Två tredjedelar av barnen i Zaatari går i skolan.
De heta torra somrarna och de mycket regniga vintrarna försvårar vardagen i lägret.
Bristen på vatten innebär att man inte kan upprätthålla drägliga sanitära förhållanden.
I 42 procent av familjerna i Zaatari är en kvinna familjeöverhuvud. I en del fall är mödrarna änkor, i andra fall slåss männen mot regimen i Syrien.
Sedan lägret öppnades 2012 har invånarna demonstrerat upprepade gånger. Den största oron har gällt tillgång på mat och svåra boendeförhållanden.
Flera demonstrationer mot Syriens diktator Bashar al Assad har också ägt rum liksomdemonstrationer för den Fria syriska armen.
Brottsnivån har stigit i lägret, bland annat förekommer droghandel och prostitution.
Ungefär 600.000 flyktingar från Syrien är registrerade i Jordanien men det verkliga antalet anses vara 1,5 miljoner.
86 procent av de syriska flyktingarna i Jordanien lever under fattigdomsgränsen.