Inkomstskillnaderna har ökat i alla länder sen 1990-talet. I en internationell jämförelse är skillnaderna fortfarande mindre i Norden än annanstans, men har ökat snabbare.

I Danmark, Finland och Sverige har låginkomstagarna lönennivå ökat med 1 procent på 20 år, vilket är långt mindre än medel- och höginkomstagarna.

Delade meningar

Särskilt i Sverige och Finland har den femtedelen som tjänar mest dragit ifrån de med lägre inkomster. Professor Lars Calmfors som sammanställt en rapport i ämnet, säger att man på 70 och 80-talet jämnade ut inkomstskillnaderna med hjälp av skatt och understöd.

– Det finns de som menar att man idag korrigerar en utveckling som gick för långt med inkomstutjämnande, medan andra ser det som en risk för den sociala sammanhållningen i samhället, säger Calmfors och fortsätter.

– Det har olika konsekvenser om skillnaderna ökar i botten, för då blir de flera som lever på en låg standard i förhållande till andra.

Calmfors vet att det finns de som anser att investeringsviljan och risktagandet sporras.

– Vi har sett med Trump och Brexit hur känsligt det politiska systemet är, så min personliga värdering är att det är bättre att minska inkomstskillnaderna för säkerhetsskull.

”Rör ej välfärden”

Enligt Calmfors borde kapital skattas hårdare, däremot skulle han inte röra de avgifter som angår välfärden.

– Om vi får svårt att finansiera välfärdstjänster ska vi inte försöka göra det via förhöjda avgifter. Då skulle man ta bort den utjämnande effekten.

Invandring kan få inkomstskillnaderna att öka om inte de får komma ut i arbete. Därför vet Calmfors att hans åsikt kan ses om kontroversiell.

– Vi behöver mer av lågavlönade jobb därför att vi har så höga avtalade minimilöner att det stänger ute många. Vi måste kombinera det med generösa stöd så att de som har sådana jobb kan vidareutbilda sig. Vi gör inte tillräckligt av det i Sverige.