Det nordiska skatteavtalet infördes för att personer som arbetar i ett land och bor i ett annat land skulle slippa dubbelbeskattning. För så kallade gränsgångare,  det vill säger folk som bor i en gränskommun och jobbar i det andra landets gränskommun, gäller att man betala skatt i bosättningslandet, medan socialförsäkringen får man enligt det landets regler där man arbetar.

Byråkratin försvårar

En rapport som Öresundsinstitutet tagit fram på uppdrag av de lokala gränssamarbetskontoren i Haparanda och Skibotn visar att byråkratin ställer till det och försvårar för gränsbor på flera sätt.

Haparandabon Janne Sevä erbjöds jobb som säljare i ett finskt företag. Eftersom hans fru redan jobbar i Finland kunde inte ta emot jobbet eftersom han då hade gått miste om de föräldradagar som det svenska systemet ger honom rätt till. Företaget löste det genom att anställa honom i det svenska dotterbolaget, vilket var möjligt rent juridiskt eftersom det var i Sverige han skulle jobba.

Svårt få rätt information

Janne Sevä tycker att  det innebär betydligt mer mer jobb och administration om man tar ett jobb i grannlandet.

-Det jobbigaste är att det är så svårt att få rätt information från skattemyndigheten. Ringer man två handläggare får man två olika svar.  Lokalt här i Haparanda kan handläggarna dessa frågor, men det är inte de som hanterar deklarationen. Man blir osäker och orolig. Det är jag själv som skattebetalare som är ansvarig för de inkomstuppgifter jag lämnar i deklarationen. Det här är verkligen något som man borde lösa, säger han.

Hans erfarenhet av informationsproblemen återkommer från flera håll i Öresundsinstitutets rapport.

Ingen förklaring

Britt-Marie Hellberg Eriksson, är rättslig expert på Skatteverket. Hon har ingen förklaring till varför gränsborna får olika svar från handläggarna. Hon menar att det inte beror på kompetensbrist.

– Ringer man till skatteupplysningen svarar vi på allmänna frågor och personalen har kunskap om dessa gränsfrågor. Det går ju också att mejla till oss och ställa frågor skriftligt om man känner sig mer bekväm med det. Det råd jag kan ge är att inte nöja sig med olika svar. Det kan ju bero på att man missuppfattat någon detalj, men det ska alltid gå att få korrekt svar av oss, säger Britt-Marie Hellberg Eriksson.

Kommunalrådet i Haparanda, Sven Tornberg(c) tycker att det är dags att förnya regelverket.

-Det är ett omodernt regelverk som inte är anpassat till hur vi lever här i gränstrakten. Här är det helt normalt att bo i ett land och jobba i det andra, men vi har ett nationellt regelverk som sätter käppar i hjulet för det. Vi ska be våra riksdagsledamöter här i Tornedalen att ta med sig detta till nationell nivå, säger Sven Tornberg.