Motståndet mot att införa euron i Sverige har minskat och stödet för euron har ökat under de senaste åren, visar opinionsmätningar. Det är dock fortfarande fler som är emot än som är för euron.
Den stora statliga utredningen om Sveriges eventuella anslutning till euron genomfördes för nästan 30 år sedan, och Sverige sa nej till euron i folkomröstningen för drygt 20 år sedan.
Enligt professor emeritus Lars Calmfors, som ledde den statliga utredningen, har mycket förändrats sedan dess: Sveriges ekonomi är mycket starkare i dag än efter den ekonomiska krisen på 1990-talet.
En ny utredning har inletts
Nyligen blev det klart att Calmfors har fått som uppgift att leda en ny utredning om Sveriges eventuella anslutning till euron, och den ska presenteras till hösten 2025.
Utredningen har beställts av näringslivets stiftelse, Stiftelsen Fritt Näringsliv, som har försäkrat att ”utredningen kommer att arbeta på samma oberoende sätt som en statlig utredning”.
I videon svarar experten på frågor om hur lång tid det skulle ta att gå med i euron, vilken valutakurs Sverige skulle få och hur den skulle fastställas.
Sverige röstade nej till euron år 2003
- Nej-alternativet fick en klar seger i folkomröstningen om euron, för drygt 20 år sedan, i september 2003.
- En tydlig majoritet på 55,9 procent röstade nej, medan 42,0 procent röstade ja.
- Valdeltagandet var 82,6 procent.
