Andelen behöriga lärare i grundskolan skiljer stort mellan stad och glesbygd. Sämst till ligger glesbygdskommunerna som har 25 mil till utbildningsorten, däribland Dorotea.

Strandenskolan är bara en av många skolor i inlandet som har få sökande när de annonserar efter nya lärare – inte sällan är det inte en enda behörig lärare som söker tjänsterna.

– Varför ska inte vi få samma rätt till kunskap och undervisning som alla andra för att vi råkar bo här, säger eleven Elsa Bergqvist som har bytt tyskalärare flera gånger på bara några år.

Grannkommunens lärare sätter betyg

Grundskolan har här 61 procent behöriga lärare, enligt Skolverkets statistik från förra läsåret. När fyra av tio lärare inte är behöriga drabbas alla stadier. För niorna är det språkundervisningen i spanska och tyska, men också i idrott som klassen får nöja sig med obehöriga lärare. Betyg sätts av en behörig lärare i grannkommunen Åsele fem mil bort.

För en tid sedan fick eleverna prova på fjärrundervisning från Kramfors, undervisning på distans. Men kostnaden var alltför hög så efter ett läsår var man tillbaka till tillfälliga lösningar i väntan på behöriga lärare som vill arbeta i kommunen.

– Det är inte alltid vi får in så många sökande alls till tjänsterna. Det är bekymmersamt inte minst när det handlar om kvaliteten, säger Tona Wörlén, som är rektor på skolan. Hon konstaterar att de lägre stadierna också har obehöriga lärare vid katedern.

Stor börda för de behöriga lärarna

Katarina Öhlund är specialpedagog tillika fackligt ombud för Lärarförbundet och hon konstaterar att det finns en stor arbetsbörda hos de behöriga lärarna som får ta all rättning av nationella prov, men också jobba dubbelt vid betygssättning.

– Barn med svårigheter av något slag upptäcks lättare när vi har behöriga lärare. De som har utbildning kan sätta in hjälp snabbare, säger Katarina Öhlund.