Minst tio personer har mist livet under valdag i Venezuela, varav två uppges vara minderåriga. Foto: TT

Våldsam valdag i Venezuela – 10 personer uppges döda

Uppdaterad
Publicerad

Det har varit glest med röstande i många vallokaler i Venezuela, men enligt officiella siffror var valdeltagandet 41,5 procent. Valet – som ska ge presidenten mer makt – fördöms av bland annat EU som troligtvis inte kommer att erkänna söndagens valresultat.

– Vi kommer inte att erkänna det här valet, säger Antonio Tajani, Europaparlamentets talman till Reuters.

Minst tio personer har mist livet under sammandrabbningar i Venezuela på söndagen, varav två uppges vara minderåriga.

Läs mer: Därför protesterar så många i Venezuela

Krisen i Venezuela

En 13-åring och en 17-åring sköts till döds, båda i delstaten Tachira på gränsen mot Colombia, enligt åklagarmyndigheten. En militär har också skjutits ihjäl i sammandrabbningar i samma region.

Tomma vallokaler

Valet i Venezuela gäller en ny författningsförsamling, det vill säga ett superorgan med 545 ledamöter som ska ha rätt att skriva om grundlagen efter regeringens önskemål.

Läs mer: Politiker ihjälskjuten i Venezuela

Vid en vallokal i östra Caracas var det timlånga köer. Men samtidigt berättar oppositionen och internationella nyhetsbyråer om tomma vallokaler, åtminstone i huvudstaden Caracas.

Enligt Venezuelas egna officiella siffror var valdeltagandet 41,5 procent, och enligt valmyndigheterna ska över åtta miljoner människor ha röstat för att skapa en konstitutionell sammansättning som kan förse Maduros parti med i stort sett olimiterad makt, det skriver AP.

Oppositionen hävdar däremot att valdeltagandet var så lågt som 12 procent. Att åtta miljoner ska ha röstat är ett resultat som är det dubbla jämfört med vad oberoende experter och oppostitionsledare förutsett. Oppositionen har mött valmyndigheternas uttalande med stor ilska och hån.

Enligt Venezuelas egna officiella siffror var valdeltagandet 41,5 procent. Men oppositionen hävdar att deltagandet var så lågt som 12 procent. Foto: TT

”Väntar på att valmyndigheterna ska ljuga”

Raúl Freites, 50, som bor i Caracas berättar att han inte har röstat. Han vittnar om att det har varit mycket lite människor i vallokalerna under dagen och att det nu är helt stilla i staden, som annars är full av liv och rörelse.

– Vi väntar på att valmyndigheten ska gå ut och ljuga för oss. Om de säger sanningen skulle vi bli mycket förvånade, säger Freites, när TT når honom strax efter det att vallokalerna stängt.

Valet kritiseras internationellt

Internationella fördömanden mot valet hörs från flera håll. EU, Argentina, Brasilien, Colombia och Mexiko hör till dem som motsätter sig valet.

USA överväger sanktioner som ska slå mot Venezuelas viktiga oljeindustri, enligt en företrädare för den amerikanska regeringen. Sanktionerna kan meddelas redan på måndagen.

Läs mer: USA överväger sanktioner mot Venezuela

USA:s FN-sändebud Nikki Haley kallar valet för ”ett steg mot diktatur”. Hon twittrar att USA inte kommer att acceptera en ”illegitim regering”, och att det venezuelanska folket kommer att segra.

Maduro fick alla platser

Efter söndagens val har representanter för president Nicolás Maduros socialistparti gått ut med att de fick alla 545 platserna i Venezuelas författningsförsamling, det rapporterar Reuters. Partiet har gått också ut med att de kommer att påbörja ändringar i grundlagen så fort som möjligt.

Vicepartiledaren höll efter valvakan ett tal där han utropade att landet har en ny författningsförsamling.

President Nicolás Maduro har själv hyllat omröstninen som ”den största segern för revolutionen i dess 18-åriga historia”, det skriver AFP.

EU erkänner inte valet

Den Europeiska Unionen har under måndagen gått ut med att de fördömer det våld som använts mot demonstranter i Venezuela, skriver Reuters. Vidare kommer EU förmodligen inte att erkänna söndagens valresultat.

– Vi kommer inte att erkänna det här valet. Det är tydligt att den nuvarande regimen griper efter makt. Folket önskan är att förändra regimen. Det är nödvändigt att gå till val nu, sa Antonio Tajani, Europaparlamentets talman.

Blockets verkställande Europakommission har också sagt att de har ”allvarliga tvivel” inför att eventuellt erkänna valresultatet.

Krisen i Venezuela

Våldsvågen med upplopp och kraftiga protester i Venezuela har en såväl ekonomisk som politisk bakgrund. Oppositionen pekar ut regimens ekonomiska politik som anledning till den djupa ekonomiska krisen, medan regeringen lyfter fram det låga oljepriset och anklagar oppositionen för att destabilisera ekonomin.

President Nicolás Maduros sätt att hantera krisen, i kombination med att hans socialistparti för första gången på 17 år förlorade majoriteten i parlamentet, har fått situationen att spåra ur.

Valskrällen 2015 innebär att regeringen och parlamentet kontrolleras av två olika läger som är politiska motståndare. Det är detta som Maduro nu försöker runda genom att skapa en slags ny konstituerande församling – ett nytt superorgan som ska bestå av 545 ledamöter och ha befogenhet att skriva om konstitutionen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krisen i Venezuela

Mer i ämnet