Positiva reformer möts av internationellt bifall. Ekonomiska sanktioner har hävts och Burma tas åter in i den internationella gemenskapen. Men i takt med att landet öppnas har motsättningar som hotar demokratiprojektet kommit i dagen. Den nu civila regeringen får kritik bland annat för att den inte lyckats stoppa buddistiska extremistgruppers övervåld mot landets muslimer.
Fortfarande är det de gamla militärerna som styr i Burma. En författning skriven under juntans tid garanterar militärerna en fjärdedel av platserna i parlamentet samtidigt som mer än tre fjärdedels majoritet krävs för ändringar av grundlagen. Vetorätt för det gamla styret med andra ord.
Men så här långt har den tidigare generalen och nuvarande civile presidenten Thein Sein infriat sina löften. Bland annat har politiska fångar återfått friheten och censurlagar har upphävts. Sedan den 1 april i år är det tillåtet att ge ut privatägda tidningar i Burma.
Öppet kritisk mot juntan
En av de som utnyttjat den nya friheten är publicisten Mathida, som är i färd med att ge ut en veckotidning. Vi möter henne medan hantverkare är i full färd med att borra och slipa i det som ska bli tidningen Ekos redaktion i Rangoon. Första numret beräknas komma ut om några månader.
– För ett och ett halvt år sedan hade vi inte kunnat drömma om detta, säger Mathida.
Hon var öppet kritisk mot militärjuntan. Greps och dömdes till tjugo års fängelse varav hon avtjänade sex fängelseår under delvis mycket svåra förhållanden. Nu är Mathida med sitt tidningsprojekt en av många i Burma som agerar och utnyttjar det nya läget.
Men det är alltså fortfarande de tidigare militärerna som styr. Och för att Burma ska få verklig och fullvärdig demokrati krävs en omskrivning av författningen vilket enligt Mathida kan bli nog så svårt att genomföra.
Ikonen för motståndet mot militärjuntan – Aung San Suu Kyi – är partiledare och parlamentsledamot idag, kanske en framtida president i ett fattigt Burma där förhoppningar om ett bättre liv finns överallt.
Rohingyas mördas
Mycket oroande är rapporterna om etniska konflikter på olika håll i landet och buddistiska gruppers våld och massakrer mot Burmas muslimska minoritet. Förra året dödades omkring två hundra muslimska rohingyas nära gränsen mot Bangladesh i väster och nu i år har våldet blossat upp på flera håll.
Allvarligast är det som hände i staden Meiktila i mars i år när minst åttio muslimer dödades i buddistiskt övervåld där även buddistiska munkar deltog. Den officiella dödssiffran är lägre men enligt de muslimer vi möter när vi besöker Meiktila var det minst åttio människor som dödades när en buddistisk mobb brände och skövlade flera tusen muslimers hem i en våldsvåg som utlöstes av ett trivialt gräl mellan en muslimsk butiksägare och hans buddistiske kund.
Det är definitivt förändringens tid i Burma, med frågetecken längs vägen. Är de gamla militärerna som leder dagens civila regering verkligen beredda att lämna ifrån sig hela makten? Och skulle det rent av kunna ske redan efter valet 2015?
Mathida med sin veckotidning kommer att bevaka det som sker.