Drönare

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se hur AI-drönare attackerar ryska stridsvagnar i Ukraina. ”Dystopiskt” säger den norska AI-forskaren Inga Strümke i klippet ovan. Foto: SVT

AI-drönare attackerar ryska stridsvagnar på egen hand i Ukraina

Uppdaterad
Publicerad

I Ukrainakriget används drönare som med hjälp av artificiell intelligens kan känna igen ryska tanks. Enligt drönartillverkaren spränger sen AI stridsvagnarna utan att en människa hållit i avtryckaren. Även svenska försvaret utvecklar militär AI-teknik.

– När jag var i Ukraina nyligen såg jag AI-fjärrstyrda drönare användas, säger Paul Scharre som är vice VD på tankesmedjan The Center for a New American Security och en av världens främsta experter på AI vapen.

Att ukrainska förband använt drönaren Saker Scout helt autonomt mot ryska militärfordon, utan att en människa hållit på avtryckaren, bekräftas av företaget Twist Robotics grundare Viktor Sakharchuk i en intervju med SVT. Företaget ligger bakom AI-drönarna som kan känna igen ryska tanks och spränga dem (se videon ovan). Flera andra drönarföretag testar liknande AI-teknik nu i Ukrainakriget.

AI

När det är AI som styr drönaren, blir den svår att stoppa för ryska störsändare som försöker slå ut signalen mellan pilot och drönare. Också den ryska militären uppger att de använt AI-styrda drönare i Ukrainakriget.

Militära AI-system utvecklas för svenska försvaret

– Det finns mängder med fördelar med AI tillfört i vapen och sensorer. Det blir billigare och mindre risk för personal om vi inte har en stridspilot i planet. Det skulle kunna bli ett säkrare krig med AI, där AI varken behöver sömn eller vila, anser Peter Bovet Emanuel som är AI-forskare vid Försvarshögskolan.

Han har utvecklat AI-program som gör att svenska befäl ska kunna fatta komplexa beslut på slagfältet på millisekunder. Något som idag kan ta timmar.

Varning för att AI-vapen träffar fel mål

– Risken med AI-vapen är att de väljer fel mål och attackerar civila eller egna trupper. AI tar nu beslut om liv och död. Är vi bekväma att överlåta sådana val till maskiner, undrar Paul Scharre.

Fredsrörelsen och många forskare har varnat i mer än ett decennium för den här utvecklingen och krävt ett stopp för framtagandet av AI-vapen. Det loppet verkar nu kört när flera länder redan börjat använda dem i strid.

– Vem ska ställas inför rätta för krigsbrott med AI-vapen? Personen som matade in data i systemet eller befälhavaren, undrar Gugu Dube som är forskare vid Campaign to Stop Killer Robots.

Därför riktar fredsorganisationer nu krav på FN-regleringar så att det alltid är en människa som godkänner dödligt våld, innan AI-vapnet utför det.

Se hela Vetenskapens värld – AI på liv och död på SVT Play

Länder som satsar på AI-vapen

Det satsas nu tiotals miljarder kronor på AI vapen av länder som USA, Kina och Ryssland. Inte bara på drönare utan även till exempel för obemannade stridsflygplan.

Ett annat exempel på AI-vapen i strid är att Israel påstås ha använt AI vid sina attacker mot Hamas i Gaza enligt israeliska grävreportrar på +972 Magazine och the Guardian.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

AI

Mer i ämnet