I Kung Sverres saga berättas historien om den legendariske norske kungen Sverre Sigurdssons öden och äventyr. Sagan skildrar en belägring av Sverres borg utanför Trondheim 1197 och under striderna sägs en man ha blivit kastad i en brunn.
Tidigare utgrävningar
Redan i 1938 hittades ett skelett där det en gång varit en brunn, men fyndet togs aldrig upp. När andra världskriget kom användes utgrävningsplatsen istället som en soptunna av den tyska armen. Djupt under lager av avfall låg kvarlevorna kvar.
Vid nya utgrävningar 2014 och 2018 hittades återigen rester av skelettet. Nu kunde man fastställa att det var en man och att han dog när han var mellan 30 och 40 år. Med en kol-14-analys kunde man dessutom bekräfta att benen härstammade från den tidsperiod då Sverres saga skrevs.
– Vi fick en datering på skelettet som visar att han levde under den här tiden, säger Anna Petersen.
Forskarna ville därefter göra ett DNA-test på mannen, men det visade sig vara svårt. I skelettdelarna fanns inte längre någon DNA kvar. Istället extraherade man DNA från en av skelettets tänder, vilket gav resultat.
Tanden förstörd
För att göra detta var tanden tvungen att förstöras, men det var inte ett självklart val, berättar Anna Petersen.
– Man kan diskutera etiska frågor i en sådan här undersökning. Resultaten finns, men den fysiska tanden finns inte längre.
Förutom att veta hur mannen såg ut vet man nu också att han kommer från ett område i sydvästra Norge som heter Agder.
Författarna skriver att detta är första gången en person från en nordisk saga kunnat identifierats med hjälp av DNA.