Jonathan Lindström på Ormsö i den estniska skärgården, där han tror att de första svenskarna gick i land för 800 år sedan. Foto: Per Hansson/SVT

Arkeologen: ”En ren nöjestripp”

Uppdaterad
Publicerad

För arkeologen Jonathan Lindström var det inte bara ett vanligt forskningsprojekt. Det blev en resa genom hans egen familjs historia, från flykten från Ormsö i Estland på 40-talet och ända tillbaka till de nordiska korstågen på 1200-talet.

Jonathan Lindströms pappa flydde från Ormsö, just den ö där han tror att de första kolonisterna landsteg för 800 år sedan, för att slippa tvångsrekrytering till den tyska armén under andra världskriget.

Något år senare följde resten av familjen efter till Sverige. Då stod den sovjetiska krigsmakten för dörren och ön tömdes i stort sett på folk i mitten av 40-talet.

De cirka 2.000 Ormsöborna flydde i likhet med omkring 30.000 andra ester över Östersjön, men de skilde sig från de flesta på ett avgörande sätt: de talade svenska.

Besatt av släktens historia

Jonathan själv, som är född i Sverige, fick lära sig det mesta om livet på Ormsö av sin pappas fastrar. Att besöka ön var omöjligt, eftersom den låg bakom järnridån fram till slutet av 1980-talet.

– Det var ju förbjudet för besök för västerlänningar, så det fanns en sorts magi i det där, och jag var ganska besatt av mina släktingars historia, berättar han.

Jonathan Lindströms pappa flydde från Ormsö under andra världskriget. Foto: SVT

Nyfikenheten drivkraft  

Han säger att det var familjens bakgrund som gjorde att han blev intresserad av historia, och så småningom utbildade sig till arkeolog. Hans huvudsakliga forskningsområde har varit sten- och bronsålder, men samtidigt har historierna från pappans Ormsö funnits i bakgrunden.

– Jag blev väldigt nyfiken på varifrån estlandssvenskarna kom, och när de lämnade Sverige, säger han.

Biskopen flyttade ut bönder

Det slutade med ett forskningsprojekt, där han arbetade sig igenom det skrivna material han kunde hitta. Spåren ledde ända tillbaka till det dansk-svenska korståget 1206, då biskopen Andreas Sunesson i Lund flyttade ut svenska bönder till Estland, troligen för att säkra redan erövrade områden.

Han tror att de första bosättarna steg i land på Ormsö, som sedan blev centrum för estlandssvenskarna under 800 år, fram till andra världskriget.

De första svenska invandrarna i Estland var öländska bönder, enligt Jonathan Lindström. Foto: SVT

Spårade bosättarna till Öland

Så småningom kunde han spåra bosättarna till norra Öland, där flera byar tycks ha övergivits i början av 1200-talet, och idag är han övertygad om att det var bönderna därifrån som blev de första estlandssvenskarna.

– Det har varit en helt ljuvlig nöjestripp att få grotta ned sig i den här berättelsen, men sen på ett lite djupare plan så tycker jag att det är väldigt roligt att få uppmärksamma den här folkgruppen som håller på att försvinna, nämligen just estlandssvenskarna, säger han.

– Och någonstans så sitter jag också och tänker på mina gamla farfastrar, att de nog hade tyckt att det vore väldigt roligt om jag kunde berätta för dem varifrån de kom.

I Vetenskapens värld på måndag den 16 oktober klockan 20.00 i SVT2 eller på SVT Play visas reportaget om estlandssvenskarna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.