Omkring en halv procent av befolkningen lider av schizofreni. Sjukdomen kan ge många allvarliga symptom, till exempel hallucinationer, vanföreställningar, problem med sociala interaktioner och kognition.

Symptomen skiftar mellan olika personer. Även hur bra medicinen fungerar varierar. Detta har gjort att man länge misstänkt att det finns olika typer av sjukdomen.

Magnetkamera undersökte hjärnan

Nu visar en ny pilotstudie som publicerats i Schizophrenia Bulletin att det kan finnas olika typer av schizofreni där man inte utgår från symptom, utan istället biologi.

Med hjälp av magnetkamera undersökte forskare 71 personer med schizofreni och 74 personer utan och det visade sig att det fanns skillnader i hjärnan mellan de båda grupperna. Analysen visade även att det fanns två undergrupper av patienter med schizofreni.

Mindre volym i olika delar

I den ena gruppen hade patienterna minskad volym i hjärnbarken, framförallt i hjärnans främre delar. Dessa patienter hade haft schizofreni kortare tid och hade mer hallucinationer.

Den andra gruppens patienter hade haft schizofreni en längre tid och hade allvarligare symptom, bland annat hade de dragit sig undan socialt över längre perioder. Det visade sig att de hade mindre volym i fler områden i hjärnan än den första gruppen, både i hjärnbarken och området som ligger därunder – det som kallas subcortex.

– Det är viktigt att utveckla biologiska tester för att bättre kunna förutse prognosen för sjukdomen och kunna ge mer specialiserade mediciner, säger en av författaren bakom studien, psykiatriforskare Dominic B Dwyer vid Ludwig-Maximilians-University of Munich i Tyskland.

Medicinering kan vara förklaring

Men forskarna är inte säkra på vad dessa skillnader i hjärnan beror på. Det kan vara så att medicineringen ligger bakom, eftersom antipsykotisk medicinering kan påverka hjärnans volym på sikt, en aspekt som Christina Hultman, professor emerita vid Karolinska institutet tycker är en brist i studien.

– Studien tar inte hänsyn till att olika medicinering kan förklara skillnaden mellan grupperna, säger hon.

Det finns inget entydigt svar på varför vissa människor får schizofreni. Ärftliga faktorer kan förklara omkring 50 procent. Men även miljöfaktorer kan avgöra om en person med ärftligt anlag utvecklar sjukdomen. Trauman från barndomen till exempel kan göra att den utlöser.

Migranter har ökad risk

Forskning visar även att migranter har en ökad risk att få sjukdomen, att vara en minoritet och ha en känsla av att vara diskriminerad och marginaliserad kan göra att sjukdomen utvecklas. Även infektioner och brist på D-vitamin under en graviditet kan öka risken för att fostret utvecklar schizofreni, visar forskning.

– Hade det funnits en enkel och tydlig förklaring så hade man hittat den för länge sen. Men det är många olika saker som spelar in, säger Jonas Eberhard, psykiatriforskare vid Lunds universitet.

Han tycker att studien är intressant, men menar att man inte ska dra för stora växlar på resultaten. Faktorerna bakom sjukdomens uppkomst är många och samverkar med varandra. Så även om denna studien är liten, kan den ge en liten pusselbit för förståelsen av en komplex sjukdom. 

Möt personer som lever med schizofreni och som dagligen hör röster i huvudet, samt ta del av några ovanliga metoder för att handskas med hallucinationer i Vetenskapens värld på måndag den 9 april klockan 20.00 eller på SVTPlay.