– När vi jämför alla de här drygt 300 fågelarterna så kan vi identifiera delar av arvsmassan som verkar vara väldigt viktiga för individernas överlevnad. Om vi då ser mutationer i de här delarna av arvsmassan hos hotade arter då tyder det på att de bär på genetiska sjukdomar, säger en av de svenska forskarna i projektet professor Love Dalén vid Naturhistoriska riksmuseet.

Med den nya kartläggningen kan man tack vare den välja ut individer som inte är inavlade när utrotningshotade arter ska flyttas eller användas i avelsprogram.

Hopp om räddning för Balistaren

En av undersökta fåglarna är den akut hotade Balistaren med färre än 50 individer kvar på ön Bali i Indonesien. Det är en typisk sådan art som forskarna vill kunna rädda genom att rätt individer – med bra genetisk variation – väljs ut för avel.

Hundratals ornitologer, genforskare, datavetare och museer har bidragit till projektet som publiceras i tidskriften Nature. Arvsmassan har dels tagits från levande fåglar, dels från fågelskinn på museum. Det är främst från fötterna på fågelskinnet som dna kan utvinnas och sedan jämföras med andra fåglars gener för att kunna pussla ihop en helhet.

Alla djur, växter och svampar ska kartläggas

Just nu pågår flera andra stora genkartläggningsprojekt. Det har blivit relativt billigt och snabbt att läsa av en arts hela arvsmassa och så har nya metoder för att jämföra dna mellan arter tagits fram. Bland annat vill B10K-projektet läsa av 10 000 fågelarters gener och så finns Earth Biogenome project som ska ta fram dna-koden för alla högre organismer, vilket innebär miljontals djur, växter och svampar.

Evolutionsgenetikern Love Dalén tycker det är särskilt intressant med den nya fågelstudien att det finns stora bitar av arvsmassan utanför själva generna, det som förr kallades skräp-DNA, som är väldigt lika hos de mer än 300 fågelarterna. De delarna av arvsmassan är alltså inte alls skräp, utan väldigt viktiga för arters överlevnad, annars hade dessa inte funnits kvar i miljontals år av evolution.