En organism som innehåller celler från en eller flera arter kallas chimär. Nu har amerikanska och kinesiska forskare skapat embryon av apor innehållande mänskliga stamceller. I en studie publicerad i tidskriften Cell presenterar forskarna hur de injicerade mänskliga stamceller i ap-embryon och såg hur de växte. Tre av embryona levde upp till 19 dagar efter att de skapades.   

Ska ge kunskap om embryons utveckling 

Embryona låg i petriskålar och det fanns inga intentioner att implantera embryona i en apas livmoder. Det forskarna ville var att förstå den tidiga utvecklingen av embryon.

Forskning på människa och djur-chimärer har även som mål att kunna skapa djurmodeller i framtiden som ska användas för att förstå sjukdomar hos människor och hitta nya behandlingar.  

Men försöken har väckt kontrovers bland olika forskare som menar att forskningen befinner sig i en etisk gråzon. 

– Den här forskningen öppnar upp Pandoras ask till humana- och icke-humana chimärer. Dessa embryon förstördes efter 20 dagar, men det är bara en tidsfråga innan dessa chimärer kommer att bli fullt utvecklade, kanske som en källa till organtransplantation till människor, vilket är ett av de långsiktiga målen med denna forskning, säger Julian Savulescu, professor i medicin och bioetik vid Oxfords universitet.

Kan göra chimärer smartare med mänskliga celler 

Han ställer sig frågande till vad den moraliska statusen är hos dessa varelser. 

– Om vi i framtiden framställer grisar med mänskliga celler som fungerar som organdonatorer kommer de mänskliga cellerna finnas i hela grisens kropp, det inkluderar hjärnan. Genom att modifiera hjärnan kan även grisens kognition modifieras.

Han pekar på ett experiment där mänskliga stamceller injicerades i hjärnan på en mus där de multiplicerades. Den chimära musen utvecklade bättre minne och inlärningsförmåga.

– Vi vet inte kapaciteten av en människa-gris-chimär. Även om de skulle se ut som en vanlig gris, kan deras kognitiva kapacitet påverkas. I extrema fall skulle de kunna bli människolik varelse fängslad i en icke-mänsklig kropp. Eller så skulle de kunna ha för oss människor okända kapaciteter. 

“Moralisk limbo” 

Anna Smajdor, docent i filosofi vid Oslo universitet anser också att dessa embryon som delvis innehåller mänskligt dna “flyter omkring i en moralisk limbo”. 

– Vi behandlar djur annorlunda än människor och vi vet tydligt vad skillnaden är mellan människa och djur. Men dessa chimära organismer utmanar på vilket sätt vi skiljer på djur och människa. Eftersom organismen har celler från båda, ska den då vara delvis skyddad eftersom den delvis innehåller mänskliga celler?  Eller ska vi se den som fullt mänsklig eftersom den har mänskliga celler? Dessa frågor bland annat har inte blivit besvarade, säger Anna Smajdor.

Finns religiösa drag i kritiken

Men Gert Helgesson, professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet håller inte med om att det är oetiskt, åtminstone inte på ett embryo-stadie. Han menar att det ofta finns religiösa drag i kritiken. 

– Det finns de som tycker att det är fel att korsa artgränser. De anser att det finns en respektlöshet inför arten. “Vi ska inte gå in och mixtra här med livets grundstenar.” Men frågan är då, varför ska vi inte göra det? Vi har redan gjort det många gånger, till exempel för att få önskade egenskaper hos växter och djur. Kanske måste vi mixtra å det vildaste de närmaste 50 åren för att rädda mänskligheten. Men då måste vi förstås ha vår moraliska kompass med oss.