Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som man inte helt förstår ännu, trots mycket forskning. I en ny studie visar svenska och amerikanska forskare att antibiotikumet minocyklin, som annars används mot akne, skulle kunna fylla en förebyggande roll hos unga högriskpatienter.
Under den sena tonåren sker en normal minskning av kopplingar mellan nervceller i hjärnan, så kallade synapser. Då försvinner de som inte används och viktiga kopplingar blir kvar. Många som får schizofreni insjuknar just under sena tonåren och man har misstänkt att det sker en överdriven nedbrytning av synapser hos dem.
Gav effekt i cellmodeller
Forskarna tog hudceller från schizofrenipatienter och gjorde om dem till celler som är involverade i den här nedbrytningsprocessen. Sedan fick de cellerna att bete sig som de skulle gjort hos unga.
När cellerna studerats i provrör såg forskarna att synapser bröts ner i högre grad om cellerna kom från schizofrenipatienter. Och i cellmodellerna visade sig minocyklin kunna hämma nedbrytningen.
– Man fick för flera år sedan upp ögonen för det här läkemedlet, men lyckades inte påvisa någon effekt på patienter efter det att sjukdomen brutit ut. Men den nya studien tyder på en möjlig förebyggande effekt hos unga högriskpatienter, säger Jens Hjerling-Leffler, schizofreniforskare vid Karolinska institutet, som tagit del av studien.
20 000 personer
Efter att även ha studerat journaler från över 20 000 personer som behandlats för akne under tonåren, drar forskarna slutsatsen att minocyklin kan ha en skyddande effekt mot insjuknande i schizofreni.
– Det är ett fynd som pekar mot någonting intressant, även om mycket återstår för att visa att det är en verklig framkomlig väg. Jag tror att det största hoppet när det gäller schizofreni är just att lära sig att förebygga det. Att hitta ett botemedel kommer att vara svårt, så det som forskarna gjort är en intressant approach, säger Jens Hjerling-Leffler.
Forskarna skriver också i studien att resultaten för minocyklin behöver styrkas med fler studier. Men deras förhoppning är att fynden ska leda till mer effektiva behandlingsmetoder, som då skulle kunna sättas in innan sjukdomen brutit ut, vid exempelvis hög genetisk risk.
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience.