Ett amerikanskt forskarlag har med hjälp av en webbenkät undersökt om konst och humaniora har betydelse när man studerar till läkare. Deras resultat publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of General Internal Medicine.
Det visade sig att läkarstudenter som la tid på till exempel skönlitteratur, musik eller teater utvecklade olika personliga egenskaper som uppskattas hos läkare.
– Det är fint att forskarna låtit läkarstudenter själva beskriva deras erfarenheter och upplevelser av konst och humaniora. Trots att det är en statistisk studie behålls ett öppet perspektiv för olika erfarenheter, säger Elisabeth Punzi, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet.
Ger nya perspektiv
De konstutövande läkarstudenterna var bland annat mer empatiska, tålmodiga och hade lättare för att läsa av både sina egna och andras känslor. De var inte heller drabbade av utbrändhet i lika stor utsträckning som de studenter som inte ägnade sig åt konst och humaniora.
– Genom att ägna sig åt konst och humaniora, kanske främst skönlitteratur, kan man nå insikter och perspektiv både hos sig själv och andra. Det erbjuder också en frizon från krav och målsättningar. Det kan man behöva för att öka välmåendet, inte minst om man läser på läkarlinjen där det hela tiden ställs höga krav, säger Elisabeth Punzi.
Fokuserar på symptom
Totalt svarade 739 studenter från fem olika läkarutbildningar i USA på enkäten. De fick bland annat svara på om och hur mycket de ägnar sig åt någon form av konst och humaniora samt värdera sina egenskaper och sitt psykiska mående på olika skalor.
Forskarna lyfter fram att läkare idag ofta är mer fokuserade på symptom men att man ibland kan behöva lyssna på hela patientens berättelse för att kunna hjälpa denne på bästa sätt. Det kan man bara göra om man får en ökad förståelse för andra människor, via till exempel litteratur.
Nytt forskningsfält
I Sverige har ett nytt forskningsfält börjat etableras de senaste åren, medicinsk humaniora. Universitet och olika nätverk forskar kring hur humaniora inom vården kan påverka både läkare och patienter att bli bättre.
– Det är ingen revolution på gång när det gäller olika tillämpningar inom utbildningar eller vården, men fler och fler intresserar sig för området och det dyker upp alltmer både inom forskning och klinisk verksamhet, säger Elisabeth Punzi.