– Ungefär 13 procent av den metan som vi har i atmosfären och som kommer från mänskliga aktiviteter, den kommer från just risodlingar, säger Anna Schnürer, som är mikrobiolog vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av forskarna bakom studien.

Två ämnen spelar nyckelroll för utsläppen

Orsaken till att det bildas metangas vid risodling hittar man under vattnet, vid risets rötter. Rötterna ger ifrån sig organiska ämnen och när dessa äts upp av mikroorganismer bildas metan.

Det här var känt sedan tidigare, men nu har forskarna kunnat peka ut två specifika ämnen som spelar en huvudroll i processen. Det ena är fumarat, som drar till sig mikroorganismer, och det andra är etanol, som har motsatt effekt.

Fler nya rissorter behövs

Med hjälp av den nya kunskapen har forskarna sedan förädlat fram en ny rissort som alltså ger väldigt låga metanutsläpp men även en stor skörd.

Det nya riset har testats i Kina och jämförts med en vanligt förekommande kommersiell rissort där. Forskarna tror att det nya riset kan bli tillgängligt på marknaden inom cirka tre år, men konstaterar att fler sorter, anpassade för olika miljöer, krävs för att få ner risodlingarnas utsläpp globalt.

Samma forskargrupp har tidigare tagit fram en genmodifierad rissort, som även den hade låga metanutsläpp. Men eftersom flera länder inte tillåter genmodifierade grödor har man forskat vidare och fått fram den nya varianten med traditionell förädlingsteknik.

Potential att sänka fler utsläpp

Alex Enrich Prast är mikrobiell ekolog vid Linköpings universitet och han har följt den svensk-kinesiska forskargruppens arbete. Han ser stor potential i deras upptäckter.

– Den här forskningen är väldigt viktig. Det gör att vi kan fortsätta odla ris, vilket är oundvikligt eftersom vi behöver det som mat. Men nu kan vi göra det med avsevärt lägre metanutsläpp.

– Forskarnas metod, och kunskapen om de mikrobiella processerna, kan även hjälpa oss att förstå och minska utsläppen från andra grödor.