När forskare vid Chalmers tekniska högskola testade att blanda ner biokol i mark som var förorenad med insektsgiftet DDT, så visade sig biokolet ha flera positiva effekter på jordkvalitén. Framförallt minskade mängden gift som fanns tillgängligt i jorden – och kunde tas upp av till exempel daggmaskar – med hälften.

– Vi såg också positiva effekter på markekosystemet som helhet, säger Paul Drenning, teknisk geolog och en av forskarna bakom studien.

Förorenad mark – ett stort problem

I Sverige finns idag tusentals områden med förorenad mark. Ofta lämnas dessa obrukade eller så fraktas jorden bort för sanering eller deponi.

En fördel med biokolsmetoden är att den skulle kunna göra det möjligt att behandla marken på plats, och forskarna tänker sig att kolet kunde plöjas ner med vanliga jordbruksmaskiner. Mer forskning behövs innan metoden kan tas i bruk, bland annat kring hur biokolet beter sig i jorden på lång sikt.

– Men vi tror att effekten kommer hålla i decennier, kanske till och med hundratals år, säger Paul Drenning.

Biokolet har dock en del oönskade egenskaper, som till exempel att det kan dra till sig kväve som växterna behöver. Men genom att kombinera kolet med odling av kvävefixerande växter kan den effekten kompenseras, menar forskarna.

Bonusnytta som kolsänka

Ytterligare en fördel med biokolet är att det, parallellt med sina positiva effekten på markhälsan, kan fungera som kolsänka. Det kan alltså hjälpa oss att lagra koldioxid i jorden för att bromsa den globala uppvärmningen.

– Men för att det ska ge verklig klimatnytta måste man se över hela biokolets livscykel, betonar Harald Cederlund, mikrobiolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, som läst studien.

Det kan till exempel innebära att man tillverkar biokolet av restprodukter som annars skulle brytas ner och släppa ut koldioxid, och att transporterna minimeras.