De stora skillnaderna beror framförallt på de transporter som krävs för att frakta pengar runtom i landet.

– De sker oftast med tunga, dieseldrivna fordon. Där skulle man kunna få ner utsläppen genom att gå över till biobränsle, eller på sikt el, säger Niklas Arvidsson, professor vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.

Förvånande stora skillnader

I studien har han och hans forskarkollegor jämfört klimatpåverkan vid betalning med kontanter, betalappar, kort, Swish och e-faktura.

– Det förvånade mig att det var så pass stor skillnad mellan kontanter och övriga betalningssätt, säger Niklas Arvidsson och förklarar att han hade trott att de digitala lösningarnas elförbrukning skulle spela större roll.

– De kräver trots allt enorma datasystem.

Totalt sett står våra betalningar för 0,01 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp, vilket var lägre än forskarna förväntat sig. Niklas Arvidsson betonar dock att även om utsläppen kan låta små på nationell nivå, så är det viktigt för företagen bakom de digitala lösningarna att ha kunskap om sin klimatpåverkan för att kunna leva upp till dagens hållbarhetskrav och även förbättra sina produkter.

Kontanter fortsatt viktiga

Studien är beställd av Riksbanken och ska tjäna som referensram i deras arbete med att se över hur en eventuell framtida digital centralbanksvaluta, en så kallad e-krona, skulle kunna utformas.

Men det finns inga skäl till oro för att kontanter skulle försvinna, och på Riksbanken betonar man att det finns fler aspekter av hållbarhet än klimatutsläpp.

– Kontanter fyller fortsatt en viktig funktion för att alla i samhället ska kunna betala och för samhällets beredskap, säger Nathalie Lundberg på Riksbanken.