Signalmolekylen serotonin signalerar mättnad och nöjdhet till hjärnan, vilket påverkar vårt beteende och hur vi mår. Deprimerade personer har ofta låga nivåer av serotonin och många vanliga antidepressiva läkemedel gör så att kroppen kan skicka nöjdhetssignaler till hjärnan.

– På 1990-talet kom läkemedel med ganska få biverkningar som gjorde att man kunde hjälpa människor ur sina depressioner, säger Per Hamid Ghatan, sektionschef för rehabmedicin på Akademiska sjukhuset.

Kraftig ökning av depressioner

Antalet diagnostiserade patienter med ett första insjuknande i depression har ökat med 20 procent de senaste tio åren, det visar nya siffror från Socialstyrelsen som SVT tagit del av. Om man även ser till de mer osäkra siffrorna bak till 2002 och jämför med 2016 har diagnoserna ökat med hela 278 procent.

Flest diagnoser finns bland kvinnor. Mellan åren 2006 och 2016 ökade antalet diagnoser bland kvinnor från 406 till 477 diagnoser per hundra tusen invånare.

– Det är i första hand en ökning bland unga flickor, men man har också sätt att unga pojkar mår sämre. Det är en trend man har noterat och inte riktigt har fulla förklaringar till. Sannolikt finns inte bara en förklaring utan flera, säger Per Hamid Ghatan.

Användningen av antidepressiva läkemedel ökar i takt med depressionsdiagnoserna. Mellan 2006 och 2016 ökade mäns användning av läkemedlen med 28 procent och kvinnors med 27 procent.

Men även om mäns användning ökat något mer är kvinnors totala användning större. Kvinnor använde år 2016 dubbelt så mycket antidepressiv medicin som män.

– Det finns visst stöd i forskningen för att nedstämdhet och depression är vanligare hos kvinnor, men det kan också vara så att män inte söker vård i samma utsträckning, utan istället självmedicinerar med till exempel alkohol, säger Per Hamid Ghatan.

Men varför ökar depressionerna så kraftigt? En anledning kan vara att det ställs högre krav på människor idag.

– Det jag tycker är intressant är frågan om samhällsutvecklingen ställer ökade krav på oss människor och det kommer till uttryck att vi mår sämre. Vi har sett vågor av ökningar kring depressioner. Den förra vågen vi såg var efter en period av effektivisering i offentlig sektor i slutet av 1990-talet. Då var det grupper av människor som hade svårt att anpassa sig till förändringen, säger Per Hamid Ghatan.

Mer lycka och olycka i programmet Vetenskapsstudion på SVT Play från lördag klockan 9 eller måndag 27/11 klockan 21.55 i Kunskapskanalen.