När Ida sökte hjälp hos psykologen Klara Edlund var hon först inte medveten om att hennes dåliga mående berodde på en ätstörning, utan trodde att hon var deprimerad. Men efter att hon fått sin diagnos fick hon hjälp att börja äta normalt igen, minska på träningsmängden och hitta tillbaka ett friskare sätt att leva.

– Det första vi gjorde var att göra en noggrann kartläggning. Vi behövde förstå problemets yttringar tillsammans, säger Klara Edlund, psykolog och docent.

Sedan gjorde de upp en behandlingsplan med olika hemläxor och utmaningar.

 Sök professionell hjälp

Tre av fyra som drabbas av en ätstörning söker aldrig hjälp och vissa klarar att arbeta med ätstörningen på egen hand genom till exempel självhjälpsböcker. Men många behöver professionellt stöd av olika slag.

Det får man genom att kontakta sin lokala vårdcentral för remiss eller sin lokala psykiatriska öppenvårdsmottagning. I vissa städer kan man göra en egenanmälan hos någon av de ätstörningsmottagningar som finns. Föräldrar kan också göra anmälan för minderåriga barn.

Fokus ligger på att förändra matvanor och beteenden och dessutom får man ofta psykologiskt stöd.

Gå emot ätstörningen

Ofta får den sjuka utmaningar och hemläxor att arbeta med. Till exempel köpa och äta ”onyttigt vitt bröd”.

– En viktig del i behandlingen är att plocka tillbaka det som städats bort, för att få en ny erfarenhet om att det inte finns farlig mat, säger Klara Edlund.

Om sjukdomen anses för allvarlig och livet är i fara läggs den sjuka in på en slutenvårdsbehandling. I vissa fall behöver man även komplettera den psykologisk behandlingen med läkemedel.

Vägen mot ett helt friskt liv – fritt från ätstörningar – fortsätter länge efter avslutad behandling. Återfall är vanliga och eftervård kan vara nödvändig. Vänner och anhöriga kan bidra med viktigt stöd i den här processen.

I videon ovan beskriver psykologen Klara Edlund tre steg som hjälpte Ida Tryggvesons kamp mot ätstörningar.