Nervgift hittat i Östersjöfisk

Uppdaterad
Publicerad

Svenska forskare har hittat ett nervgift i fisk och musslor i Östersjön. Giftet har kopplats till de obotliga nervförstörande sjukdomarna als, parkinson och alzheimer.

-Så här långt så är det ingenting som har talat emot tanken att den här substansen skulle kunna ha en betydelse för utvecklingen av de här sjukdomarna, säger docent Lars-Olof Ronnevi, verksamhetschef för neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Han har studerat förekomsten av nervgiftet BMAA i Östersjön tillsammans med kollegor från bland annat institutionen för botanik och avdelningen för analytisk kemi vid Stockholm universitet. Resultaten, som forskarna själva kallar alarmerande, redovisas nu i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Pnas.

-Vi kan påvisa BMAA i organismer som människan äter, säger Ronnevi.

Finns i blågröna alger

För fem år sedan kunde forskarna visa att BMAA finns i cyanobakterier, blågröna alger, i Östersjön. Sedan dess har de arbetat med att förfina mätmetoden, och de nya resultaten visar att BMAA finns i olika halter i organismer som direkt eller indirekt livnär sig på cyanobakterierna. Piggvar hade till exempel förhållandevis höga BMAA-halter, men främst i hjärnvävnaden som människan inte äter.

Giftet hittades också i sik, nors, hornsimpa, musslor, ostron och i låga halter även i strömming.

-Vi har inte en aning om vad det här betyder och vi har väldigt svårt att säga om det här påverkar oss människor, däremot kommer den forskningen att börja nu, säger Sara Jonasson, forskare vid institutionen för botanik vid Stockholms universitet.

Kopplingen mellan BMAA och sjukdomar gjordes för några år sedan då amerikanen Paul Cox hittade giftet hos en folkgrupp på ön Guam i Stilla havet. Befolkningen drabbades ofta av nervsjukdomar och Cox kunde visa att de fick i sig höga halter av BMAA via kosten.

Livsmedelsverket har ögonen på forskningen, men i dag finns absolut inga skäl att avråda från fiskkonsumtion, säger Ulla Beckman-Sundh, toxikolog vid verket.

Låga halter

-Det är ingen som kan säga att detta har någon betydelse för vare sig djurs eller människors ohälsa, säger hon, och tillägger att de halter som forskarna har uppmätt är låga – mycket lägre än de som har hittats på Guam.

Cyanobakterier tillhör jordens mest uråldriga organismer. Giftet har förmodligen funnits i Östersjön så länge som Östersjön har funnits, och BMAA:s eventuella roll i sjukdomsuppkomst är okänd.

-Man kan väl säga så här, och det är väldigt viktigt att komma ihåg, att nästan alla människor äter den här typen av livsmedel och samtidigt är det väldigt få som drabbas av de här sjukdomarna. Och om den här substansen har någon form av roll i uppkomsten så kan det inte vara den enda sjukdomsorsaken utan det måste finnas andra faktorer, säger Lars-Olof Ronnevi.

TT

Nervgiftet BMAA

• BMAA står för den kemiska beteckningen beta-N-metylamino-L-alanin. Molekylen är en aminosyra. Dessa bildar vanligen proteiner, kroppens byggstenar, men BMAA är ett undantag.

• Nervsjukdomar kännetecknas ofta bland annat av att proteiner får fel form och därmed inte fungerar som de ska. BMAA är en möjlig orsak till att proteinerna skadas, men om det är så och hur det i så fall går till är oklart.

• BMAA har hittats hos personer som har dött i nervsjukdomar på ön Guam i Stilla havet, liksom hos alzheimerpatienter i Kanada och als-patienter i USA.

Källa: Pnas (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.