I en ny studie från Hongkong jämförde forskare 100 patienter sjuka i covid-19 med en frisk kontrollgrupp. Forskarna kunde se i avföringsprov att sammansättningen av bakterier i tarmfloran hos covidsjuka var förändrad – även flera veckor efter tillfrisknandet.
– Det var intressant att se att förekomsten i tarmen av vissa bakterier som har kända anti-inflammatoriska effekter på immunförsvaret visar sig vara lägre vid covid-19, säger Jan Vesterbacka, överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset som har läst studien.
Ökade mängder ohälsosamma bakterier
Det gick även att se att de sjuka patienterna hade en högre mängd bakterier som istället förknippats med ökad inflammation, som vid till exempel inflammatorisk tarmsjukdom.
Forskarna jämförde även de covidsjukas tarmflora med deras inflammationsmarkörer i blodet som påverkar hur sjuk man blir. Ju sjukare patienterna var i covid-19, desto mer förändrad var tarmfloran. Forskarna drog slutsatsen att tarmbakterierna kan associeras med en svårare sjukdomsbild.
– Om det är en avvikande tarmflora som leder till ett svårare sjukdomsförlopp, eller om covid-19 leder till de observerade skillnaderna i floran är dock svårt att veta, säger Jan Vesterbacka.
Bidrar med ny kunskap
Trots att studien är liten tycker Jan Vesterbacka att den är är intressant eftersom det finns stora kunskapsluckor kring många av de bakomliggande mekanismer som leder till den varierande sjukdomsbilden – från asymptomatisk infektion till död.
– Studien från Hongkong bidrar med ny kunskap kring hur tarmfloran är förändrad under sjukdom, samt efter utläkning vid olika förlopp av covid-sjukdom. Det är den första studie jag känner till att associera tarmbakterier med inflammatoriska markörer i blod vid covid-19.
Jan Vesterbacka anser att användning av antibiotika vid covid-19 bör vara restriktiv och enbart ges vid bekräftad bakteriella komplikationer, eftersom en mer uttalad förändrad tarmflora kunde ses hos antibiotikabehandlade patienter efter deras tillfrisknande.
– Det kommer säkert att studeras framöver om modulering av tarmfloran med till exempel probiotika kan ha effekt på patienter med långvariga symtom, säger han.
Studien publicerades i tidskriften Gut.