Forskare i USA har i en studie jämfört födelsestatistik som innefattar 500 000 individer under perioden 1997 och 2011 med den mängd av bekämpningsmedel som användes i San Joaquin, ett område i Kalifornien med mycket lantbruk.
Enligt studien låg det genomsnittliga användandet av bekämpningsmedel på omkring 975 kilo per 2,6 kvadratkilometer varje år. Studien, som publiceras i Nature Communications, visar att det är kvinnor som bor i områden där användningen är betydligt större än så som också har störst risk att få barn med olika typer av defekter.
Djupdykning i data
Gravida kvinnor som bodde på platser där användandet uppgick till 4.000 kilo per år löpte mellan 5-9 procent större risk att få skador på fostret, vilket kunde leda till effekter på fostrets vikt, ge för tidigt födda barn eller missbildningar.
Helle Raun Andersen, forskare i miljömedicin vid det Syddanska universitet i Danmark, tycker att det är intressant med en studie där forskarna har haft möjlighet att djupdyka i en stor mängd data.
– I USA har de ganska detaljerade informationssystem där de kan se hur mycket bekämpningsmedel som har spritts på fälten. Utifrån de uppgifterna drar de slutsatser om hur exponerade de gravida kvinnorna har blivit för de här gifterna, säger Helle Raun Andersen.
”Kan missa effekter på längre sikt”
Hon anser visserligen att studien är välgjord men ser också att det finns en del svagheter. Det går till exempel inte att vara säker på hur mycket kvinnorna som ingick i studien befann sig på de adresser där de var registrerade.
Som forskare inom miljömedicin är hon intresserad av att ta reda på vad som händer när gravida kvinnor exponeras för gifter från lantbruket. Men hon förespråkar andra metoder än registerundersökningar, som riskerar att missa effekter på barnet som upptäcks först på längre sikt.
– Jag personligen tycker att det är bättre att följa upp exponeringen genom att mäta mängden bekämpningsmedel i kvinnornas urin och göra en mer detaljerad undersökning av barnen där vi följer dem över tid, säger Helle Raun Andersen.
Vill se en begränsning
Författarna till artikeln i Nature Communications föreslår att myndigheterna riktar åtgärder mot grupper som bor i områden där användandet av bekämpningsmedel kan få konsekvenser för barnen.
Helle Raun Andersen menar att det är svårt att dra några generella slutsatser för länder som Sverige och Danmark baserat på den amerikanska studien, eftersom reglerna för användningen av bekämpningsmedel skiljer sig åt globalt sett. I stället för att diskutera riktade åtgärder ser hon hellre ett fokus på att begränsa användandet.
– Jag vet inte vad praxis är inom lantbruket, men bekämpningsmedel är ett gift. Det är klart att ju mindre man sprutar ut i ett område, desto bättre är det. Jag har ju själv vuxit upp på en gård där grödorna var besprutade med bekämpningsmedel. Där sprang vi runt, och det var nog inte särskilt bra, säger hon.