Ny upptäckt: Att mingla triggar belöningssystemet

Uppdaterad
Publicerad

Experiment med möss visar nu vad det är som gör att vi blir glada av att umgås med andra. Upptäckten hjälper oss att förstå vilka neuroner som är kopplade till autism eller depression och hur vi kan behandla dessa, menar forskarna.

Vad är det egentligen som får oss att vilja umgås med varandra? Det är frågan som neuroforskare vid University of Geneva ställde sig. För även om social interaktion är viktigt för ett socialt djur – så kräver det trots allt en viss ansträngning från individen.   

Studiens resultat som publicerats i Nature Neuroscience visade att hjärnan hos ett socialt djur frigör dopamin när det får träffa andra.  

Njuter av att umgås  

För att ta reda på vilka mekanismer i hjärnan som gör oss intresserade att engagera oss i varandra studerade forskarna möss som var släkt med varandra. Två möss placerades på var sin sida en bur som var uppdelad i två sektioner. Mellan dem fanns en dörr som öppnades en kort stund om någon av mössen tryckte på en spak.   

– Musen förstod att den var tvungen att trycka på spaken för att få vara tillsammans med sin släkting. På så vis kunde vi mäta ansträngningen som mössen var villiga att göra för att interagera med varandra, säger Clément Solié som är en av forskarna i ett pressmeddelande.  

Aktiverade belöningssystemet  

För att mäta aktiviteten i djurens hjärna använde forskare elektroder som var kopplade till mössen. Det visade sig att släktträffen aktiverade neuroner som frigör lyckoämnet dopamin. Dessa finns i vårt belöningssystem och är samma neuroner som aktiveras när vi får någon form av belöning – som en godisbit eller en komplimang.   

Om dörren till grannmusen däremot inte öppnades så observerades en långsammare aktivitet i hjärnan. Vilket tyder på besvikelse.  

Kan användas för att förstå sociala svårigheter  

Att umgås med varandra sätter alltså igång vårt belöningssystem. Utan aktivitet i belöningssystemet vore vi inte intresserade av att engagera oss i andra.  

Upptäckten skapar därför förståelse för vilka neuroner man bör studera för att förstå sociala svårigheter hos tillstånd som autism, schizofreni eller depression.   

“Vi kommer nu att kunna undersöka dessa neuroner för att hitta möjliga behandlingar för dessa tillstånd” skriver forskarna. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.