Enligt Jonas Frisén, stamcellsforskare vid KI, är det viktigt att sätta in behandling av MS tidigt. Foto: Stefan Zimmerman & Pixabay

Celler reparerar nervskador hos MS-sjuka

Uppdaterad
Publicerad

Det är viktigt att tidigt sätta in behandling vid sjukdomen multipel skleros, MS. Det visar ny forskning som letts av den svenske stamcellsforskaren Jonas Frisén.

Vid MS angrips nervsystemet av kroppens immunförsvar. Men det finns en typ av celler som kan reparera de här skadorna, problemet är att immunförsvaret även ger sig på dem.

Nu har Jonas Frisén och hans forskarlag visat att de här cellerna, som heter oligodendrocyter, nybildas i väldigt liten omfattning hos de som lider av MS. Det innebär ytterligare ett hot mot celltypen. 

– Vi blev väldigt förvånade över att människan skiljer sig så från de djur som har studerats. I djurstudier har man sett att det bildas nya oligodendrocyter, men det kan man inte längre förlita sig på, säger Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning vid Karolinska institutet.

Ligger bakom förbättring

Det är oligodendrocyterna som ligger bakom att många MS-sjuka upplever en förbättring i perioder och därför bör man vara rädd om cellerna. De skador som MS orsakar på nervsystemet kan nämligen repareras tillfälligt av de oligodendrocyter som överlever immunförsvarets attacker. 

Därför är det viktigt att tidigt sätta in behandling som bromsar hotet mot dem, för att ge så många celler som möjligt chans att överleva.

– Eftersom det inte bildas nya oligodendrocyter är det viktigt att rädda de man har eftersom de kan reparera skadorna som uppstår under sjukdomen och lindra besvären, säger Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning vid Karolinska institutet. 

Bättre behandlingsmetoder

Med kunskapen om att sjukdomen inte alltid ter sig på samma sätt i djurmodeller som hos människor hoppas forskarna även att man ska kunna utveckla bättre behandlingsmetoder i framtiden. 

– Det är ett elegant genomfört arbete som ger en del nya insikter kring en sjukdom som de medicinska vetenskaperna har svårigheter att helt förstå, säger Henrik Jörntell, docent i neurofysiologi vid Lunds universitet, som tagit del av studien. 

Studien som Jonas Frisén lett publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature. Samtidigt publiceras en annan studie med liknande resultat.

Multipel skleros

Mutipel skleros, MS, är en sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. 

Sjukdomen uppstår när immunförsvarets vita blodkroppar angriper det isolerande fettämnet myelin som omsluter nervtrådarna i centrala nervsystemet.

Det påverkar överföringen av nervsignaler och orsakar sjukdomens symptom. Man kan bland annat drabbas av känselrubbningar, värk, skakningar, muskelstelhet, minnesstörningar, svårigheter att gå och få besvär med synen. 

Det finns ingen behandling som botar sjukdomen, men läkemedel kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra besvären. 

2,5 miljoner människor i världen lever med multipel skleros.

Källa: Karolinska institutet och 1177

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.