Fågelinfluensan, H5N1, skrämde för några år sedan vettet ur många människor världen över och har hittills skördat över 300 dödsoffer.

Den kontroversiella forskningen går ut på att se vad som krävs för att göra viruset luftburet, alltså att det kan smitta via små små droppar i luften från till exempel nysningar. Forskarna utförde sina experiment på illrar, som uppvisar samma symptom som människor när de blir sjuka i influensa.

Kan bli luftburet av sig självt

Det visar sig att det endast krävs fem stycken mutationer, alltså förändringar i virusets arvsmassa, för att fågelinfluensan ska bli luftburen och i och med det väldigt mycket mer smittosam.

Vad som är än mer oroande är att dessa fem små förändringar kan ske spontant i naturen. Faktum är att man redan har hittat dem i existerande virus. Men än så länge har de alltså inte skett alla fem samtidigt i samma virus.

Kontroversiell forskning

Anledningen till att publiceringen har dröjt ända sedan september förra året, då studien först presenterades på en vetenskaplig konferens, är att USA:s försvarsdepartement och deras rådgivande myndighet i vetenskapsfrågor, NSABB, ansåg att forskningen kunde vara farlig då den kunde användas av illvilliga terrorister som vapen.

Den vetenskapliga tidskriften Science, som stod redo att publicera studien, och forskarna själva gick då med på att vänta 60 dagar med att publicera. Detta för att diskutera hur man bör agera när det både finns stora fördelar och samtidigt risker med att lägga fram forskning för allmänheten.

Fördelarna väger tyngst

Det dröjde längre än 60 dagar, men nu har alltså de inblandade parterna nått slutsatsen att fördelarna väger tyngre än riskerna.

– Forskare runt om i världen får nu chansen att lära från den här studien och kan bidra till ökad kunskap om detta virus, och i förlängningen förbereda bättre skydd mot stora influensautbrott, skriver chefredaktören för Science Bruce Alberts i ett pressmeddelande.

”Viktig debatt”

Han menar också att de långa betänketiden har bidragit till att höja debatten om hur man ska hantera forskning som kan tänkas ha både en ljus och en mörk sida.

– Det har blivit tydligt att vi behöver arbeta för ett genomtänkt internationellt system för att kunna bedöma den här typen av forskning.

“Viruset i säkert förvar”

Viruset hålls nu i säkert förvar i forskarnas labb i Rotterdam, Holland.

– Vår forskning sker i en speciell anläggning med godkända säkerhetsåtgärder för den här typen av forskning, så det finns ingen risk att viruset når ut i naturen, säger Ron Fouchier, som har lett studien.

– Och det faktum att vår studie publiceras innebär inte att terrorister kan börja tillverka viruset. Det krävs väldigt avancerad kunskap och utrustning för att kunna gör det som vi har gjort i våra experiment.

Artikeln publiceras idag, torsdag, i Science. En liknande studie som också var lika omdebatterad publicerades nyligen i en annan stor vetenskaplig tidskrift, Nature.