Härjande skogsbränder fick Stilla havet att prunka av algblomning. Foto: Pixabay, European Space Agency.

Så kan skogsbränder göda haven

Uppdaterad
Publicerad

Stor algblomning blev kolsänka när Australiens skogsbränder härjade.   

– Bränderna tycks ha gödslat havet med järn, säger Erik Selander, marinbiolog vid Göteborgs universitet.   

Spela videon för att se satellitbilder över skogsbränderna. 

I årsskiftet 2019–2020 började havet utanför Australiens kust plötsligt blomma. Satellitbilder visade ökad produktion av klorofyll vilket tyder på ökad tillväxt av växtalger, även kallade fytoplankton.

I en nyligen publicerad studie i Nature observerar forskare sambandet mellan skogsbränderna och en under samma tidsperiod ökad algblomning i södra Stilla havet. 

Klimat

Skogsbranden gödslade havet med järn 

Skogsbranden släppte ut bland annat koldioxid och järn. När aska och sot från bränderna fördes med vinden ut över havet, ramlade järn ner i det blå och satte fart på algblomningen. 

– Det behövdes ett tillskott av järn för att algblomningen skulle ta fart, säger Erik Selander.

Havet utanför Australien är nämligen fattigt på järn – ett näringsämne som behövs för att växtplankton ska kunna växa. 

Studien visar att algblomningen inträffade samtidigt som bränderna men man kan ännu inte visa om bränderna verkligen gav upphov till algblomningen. 

– Det är troligt att den ökade tillväxten alger till stor del beror på materialet från bränderna, säger Erik Selander.

Fångade upp koldioxid

Dessutom fångade algerna upp koldioxid från skogsbränderna.

– Algerna fångade upp ungefär lika mycket kol som bränderna släppte ut. Men det är svårt att veta hur stor del av kolet som stannade i havet, säger Erik Selander.

Spela videon för att se hur grönt klorofyll visar tillväxt på växtalger i Stilla havet.

Missa inget om klimatet! Få SVT:s nyhetsbrev i din inkorg varje vecka.

Prenumerera på klimatbrevet | SVT Nyheter – SVT Nyheter

Få de viktigaste nyheterna, analyserna och reportagen om klimatkrisen direkt i din inkorg.

Fotosyntes och kolsänka

Klorofyll är ett pigment som fångar in ljusets energi så att växter kan utföra fotosyntesen. I fotosyntesen blir koldioxid och vatten till kolhydrater och syrgas.

Havet fungerar som en kolsänka, det vill säga det fångar upp koldioxid. Haven tar upp ungefär 30 procent av den koldioxid som vi människor släpper ut.

Källa: Erik Selander

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimat

Mer i ämnet