I kampen mot den befarade sars-epidemin 2003 upptäckte kanadensiska forskare att viruset binder till en molekyl på cellernas yta, ACE2. Utan den inkörsporten kan det inte ta sig in i till exempel lungvävnad och börja massföröka sig.
Forskarna framställde sedan ett läkemedel med hjälp av en kopia av ACE2, en sorts ”lockfågel” som drog till sig viruset och band fast det utan att det kunde börja göra kopior av sig självt inne i människokroppen.
Metoden kom aldrig till användning mot sars, eftersom utbrottet 2003 aldrig utvecklades till den pandemi man först befarade. I stället har den vidareutvecklats som en medicin mot lungsjukdom, och har redan testats på patienter utan att man har sett några allvarliga biverkningar.
Labbjobb i Stockholm
När det nya coronaviruset, som är närbesläktat med sars, började spridas tog forskningen fart igen. Kunde samma metod användas mot den nya coronaviruset, sars-cov-2, som är närbesläktat med det ”gamla” sars?
Ali Mirazimi, adjungerad professor i virologi vid avdelningen för laboratoriemedicin, Karolinska institutet, KI, kontaktades av kollegorna i Kanada för att göra det praktiska arbetet i laboratoriet.
Förökar sig genom njurar och blodkärl
Hans forskargrupp har arbetat dag och natt den senaste tiden med att isolera sars-cov-2 från en patient i Stockholm, och sedan testa det på mänskliga celler i laboratorium.
– Våra resultat visar att det nya viruset använder samma inkörsport som det gamla när det ska ta sig in i cellerna, säger han. ACE2 är en receptor i båda fallen, säger Ali Mirazimi.
Försöken visar också att det inte bara är lungvävnad som angrips. Viruset förökar sig också i bland annat njurar och blodkärl, vilket kan vara en förklaring till att vissa covid-19-patienter drabbas av skador på flera organ än lungorna.
1 000-faldig minskning
Nästa steg blev att undersöka om samma proteinkopia som lurade sars-viruset bort från mänsklig vävnad skulle fungera även på det nya corona-viruset. KI-forskarna infekterade både celler och miniatyrkopior av mänskliga organ som odlats fram i provrör med sars-cov-2, och effekten blev densamma:
– Försöken visar att mängden virus i cellerna minskade med en faktor 1 000 till 5 000. Vi hoppas på att det ska leda till ett läkemedel mot covid-19, säger Ali Mirazimi.
Positiva resultat
En första pilotstudie har redan genomförts på covid-19-patienter i Kina. Ett drygt 20-tal personer fick ACE-kopian injicerad i blodet. Ali Mirazimi har inte själv sett resultaten, men utgår att de var positiva, eftersom ett europeiskt biotechföretag nu går vidare med utvecklingen av ett läkemedel.
Han varnar dock för allt för stora förhoppningar. Dels har metoden bara testats i sjukdomens tidiga faser, dels är det en väldigt liten studie.
– Det handlar om väldigt få patienter, så vi vill inte bygga upp något luftslott. Det måste till en större studie för att bekräfta resultaten, säger han.
Medicin inom räckhåll
Redan inom ett par veckor ska läkemedlet testas på ytterligare 200 covid-19-patienter i Tyskland, Österrike och Danmark.
Först därefter kan det bli frågan om att få det godkänt för användning i sjukvården. Något som Ali Mirazimi kan gå snabbare än vanligt i dagens läge:
– Om resultaten håller vad de lovar tror jag att det skulle kunna finnas på marknaden redan efter ett par månader, säger han.
Forskning om barn
För forskarna i Stockholm går arbetet nu vidare med att undersöka om en sådan här behandling skulle fungera även för allvarliga fall av covid-19. De vill också undersöka hur den fungerar i tillsammans med andra läkemedel.
Ett annat spår är att ta reda på om ACE2 kan vara en förklaring till att barn tycks drabbas lindrigare än vuxna av sjukdomen. Tanken är att unga människor har färre kopior av proteinet i sina celler, och därför skulle vara mindre mottagliga för virusangrepp.