För första gången har ett forskarteam kartlagt dna från de ullhåriga noshörningarna. De har undersökt ben och hår från arten som hittats i permafrosten i Sibirien.

– Vi har kartlagt arvsmassan från en ullhårig noshörning som är 18 000 år gammal och sedan har vi analyserat ytterligare 13 noshörningar. Det har vi gjort för att undersöka när arten började minska, berättar Love Dalén som är professor i evolutionär genetik vid Naturhistoriska riksmuseet.

”Inte påverkade av de första människorna”

Han har tillsammans med sina forskarkollegor kommit fram till att det kanske inte alls var människans utbredning som ledde till att de dog ut.

– Vi upptäckte att de ullhåriga noshörningarna inte alls var påverkade av de första människorna som kom till norra Sibirien, säger Edana Lord som är doktorand vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet och som undersökt de ullhåriga noshörningarna under fyra års tid.

Populationen var stabil fram tills för 18 000 år sedan och försvann sedan helt för 14 500 år sedan.

– Det finns två saker som förändras i miljön vid den här tiden. De första människorna dyker upp, för 30 000 år sedan, och sedan förändras klimatet, för 14 500 år sedan. Det vi ser är ju då att den här minskningen sker i närmare samband med att klimatet förändras, säger Love Dalén.

”Befinner oss i det sjätte massutdöendet”

Forskningen om den ullhåriga noshörningens arvsmassa kan vara användbar för att förstå hur klimatförändringar påverkar nu levande djurarter.

– Vi befinner ju oss nu i det sjätte massutdöendet av olika djurarter. Då är det viktigt att försöka förstå vad det är som orsakat tidigare utdöenden. Det är anledningen till att vi gör den här forskningen, att försöka förstå hur och när och varför arter dör ut och viktiga klimatförändringarna är för arters utdöende, säger Love Dalén.