Det rör sig om en ny typ av vaccin som det amerikanska företaget tagit fram, ett så kallat RNA-vaccin som skiljer sig från de vanligaste vaccinen vi har för andra sjukdomar.
– Istället för att man ger ett protein som ett vaccin så ger man den genetiska koden för viruset så att våra egna celler blir vaccinfabriken, säger Matti Sällberg i SVT:s Morgonstudion.
Fas 1-studien som har genomförts har resulterat i att åtta personer som fått doser av vaccinet börjat utveckla antikroppar som kan stoppa viruset från att fortbilda sig – i laboratoriemiljö. Det rör sig om ett delresultat i studien som involverat 30 till 40 personer som fått olika doser av vaccinet.
Tidigt stadium
– I två av de olika dosgrupperna har man alltså lyckats utveckla antikroppar. Det är lovande och är den typen av data som man vill se i en tidig studie, säger KI-professorn.
Han poängterar att det fortfarande är ett väldigt tidigt stadium i forskningen men att man inte behöver vara skeptisk mot resultatet. Men det finns frågor att ställa, menar han.
– Dels måste man ta reda på hur länge antikropparna som bildas varar och vad vaccinet kan få för biverkningar. I den testgrupp som fick en större dos av vaccinet uppstod röda utslag men i de mindre dosgrupperna ser det lovande ut.
Imponerad av hastighet
Matti Sällberg är också imponerad av hur fort forskningen på vaccinet har gått. I det aktuella fallet går man nu in i fas 2 och snart kan även fas 3 vara aktuell.
– Vem hade trott att man skulle jobba med fas 3-studier sex månader efter första utbrottet? Normalt kan det ta upp emot fem år innan man är där, säger Matti Sällberg.
Men frågan är – förutsatt att forskningen på vaccinet fortsätter att vara positiv – när vaccinet kan vara klart att massproduceras.
– Detta är ny teknik, så produktionen är ett stort frågetecken. Att producera miljontals vaccin är en sak. Miljarder är en annan, säger han.
Så forskar man fram vaccin
Grundforskning
Vaccinet kan vara användbart och man har hittat ett teoretiskt lovande antigen, alltså antikroppar, är nästa fas att se vilka praktiska egenskaper det potentiella vaccinet kan ha.
Preklinisk utveckling
I den prekliniska utvecklingsfasen studerar man det eventuella nya vaccinet på ett laboratorium. Man gör även en första bedömning av vaccinets funktion och säkerhet. Denna fas varar i genomsnitt i 3,5 år och endast en liten del av alla vaccinkandidater under preklinisk utveckling går vidare till kliniska prövningar.
Klinisk utveckling
Fas1: Vaccinet studeras på frivilliga försöksdeltagare
I varje fas i prövningarna deltar vanligen mellan 20 och 100 frivilliga personer. Kliniska prövningar i fas 1 är småskaliga prövningar där man undersöker om vaccinet är säkert för människa och vilket immunsvar det framkallar.
Fas 2: Vaccinet studeras i den verkliga målgruppen
Om resultatet av testerna på frivilliga personer är lovande fortsätter man med forskningen och vaccinet studeras i de verkliga målgrupperna.
Även här studerar man immunsvaret på vaccinet noga, liksom antalet doser och optimalt vaccinationsschema. Denna fas kan vara från några månader upp till flera år.
Fas 3: Storskaliga vaccinstudier
Om man har kommit fram till att vaccinet är säkert och effektivt inleder man nu storskaliga studier. Antalet deltagare kan variera från några hundra till tiotusentals personer som hör till den tilltänkta målgruppen. Analys och uppföljning kan ta månader till år, och leder ofta fram till en ansökan om tillstånd att få använda produkten på människor. Vaccinets säkerhet genomgår noggranna prövningar på det här stadiet.
Fas 4: Övervakning efter godkännandet för försäljning
Uppföljning av vaccinets effekt och säkerhet, och dess inverkan på befolkningen, fortsätter efter att vaccinet har godkänts och börjat användas. Nu kan man exempelvis studera hur den sjukdom man vaccinerar mot blir allt ovanligare i befolkningen. Under vaccinationsprogrammet samlar man in data från tio- eller hundratusentals vaccinerade personer. Vaccinets effekt och säkerhet följs upp så länge vaccinet används.
Källa: vaccin.se