Institutet har intervjuat ett 30-tal professorer, lärare och doktorander på flera svenska lärosäten, och också skickat en studentenkät till sex universitet och högskolor. De intervjuade har varit både äldre och yngre, kvinnor och män, aktiva och pensionerade, säger institutet.
Tittat både framåt och bakåt
Resultaten är ett underkännande av jämställdheten generellt, och det jämställdhetsarbete som pågår.
– Vi har tittat på nutida siffror och bakåt i tid. Det är kvinnodominans på flera nivåer, men det är just vid professorsnivå som kvinnorna faller ifrån, säger Allbrights vd, Amanda Lundeteg.
Mest obalans vid tekniska lärosäten
I snitt är 28 procent av professorerna kvinnor och 72 procent män, enligt rapporten. Mest obalans är det vid tekniska lärosäten som Luleå tekniska universitet, Chalmers och KTH. På de tekniska universiteten är kvinnor i minoritet även bland studenterna. Bäst balans har Göteborgs universitet där 33 procent av professorerna är kvinnor.
Inte mycket nytt
– Göteborgs universitet har jobbat med jämställdhetsintegrering, det har inte de tekniska universiteten i samma utsträckning, säger Amanda Lundeteg.
Hon gick på Handelshögskolan där det varit kvinnlig majoritet bland studenterna sedan början på 1990-talet.
– Om jag jämför med när jag läste ekonomi för tio år sedan har inte mycket hänt för studenterna. Det finns en kvinnlig dominans, men inte just på professorsnivå.
“Män går före meriter”
Bilden som rapporten förmedlar beskriver institutioner med vänskapskorruption (“karriären kräver kontakter”), manliga professorer som föredrar att ta sig an yngre manliga medarbetare framför kvinnliga, och där det fortfarande finns exempel på att kvinnor förväntas hämta kaffet eller inte tros begripa riktigt. “Män går före meriter”, hävdar rapporten.
Dessutom framförs allvarliga anklagelser om att kvinnors forskning ibland till och med saboteras.
– Vi har pratat med flera kvinnor på olika nivåer och fått läskiga vittnesmål om saboterade provrör eller försöksdjur, säger Amanda Lundeteg.
”Man pratar men inget händer”
Att andelen kvinnor ökar har synts på laboratorier och institutioner i flera år. “Avstånden har krympt”, säger en professorsveteran till SVT. Men Allbright skriver att “genusfrågan inte tycks nå in på universiteten”.
– Den bild vi får är att man visserligen pratar om jämställdhet men att inget händer. Inte på riktigt, säger Amanda Lundeteg.
Vad bör göras för att rätta till den skeva könsbalansen på de höga akademiska tjänsterna?
– Det finns flera saker, men allra viktigast är att rektor måste peka med hela pekpinnen. Göra tydligt att jämställdhet är något priorerat. Att man har mål och att man följer upp dessa mål, säger Amanda Lundeteg.
Så gjordes undersökningen:
Stiftelsen Allbright har samlat in uppgifter från alla universitet och högskolor, inklusive Handelshögskolan i Stockholm, om könsfördelningen bland studenter, doktorander, lektorer och professorer. Även personal med jämställdhets-ansvar har intervjuats.
På sex lärosäten har en enkät genomförts: Chalmers Tekniska Högskola, Handelshögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska Högskolan, Lunds universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet. Enkäten skulle kartlägga studenternas upplevelser av jämställdhet.
170 personer har enligt Allbright “öppnat” enkäten, 124 kompletta svar har avgivits. Men Allbright vet inte hur många enkäter som skickats ut, eftersom man överlåtit åt studentkårer och -föreningar att sprida enkäten vidare. Det finns alltså ingen kunskap om hur stor svarsfrekvensen är.
– Vi vet inte hur stort mörkertalet är, säger Amanda Lundeteg, vd på Allbright.
