Walid Hams berättar att han hade möjlighet att kontakta sina föräldrar i Gaza under tisdagen.
– Då var de fortfarande vid liv, och det är man tacksam för, säger han.
Situationen i Gaza har beskrivits som en humanitär kris. Bland annat varnar WHO för en folkhälsokatastrof, då tillgången på vatten bara är fem procent av det normala, och det förekommer operationer utan bedövning.
– Vad ska man säga. Det är fruktansvärt. När jag frågar min pappa hur det är, svarar han att man går runt och samlar människokött i påsar för att kunna begrava dem, säger Walid Hams.
Fara även i södra Gaza
Walid Hams föräldrar och släktingar bor i Rafah i södra Gaza, nära gränsen till Egypten. Israel har uppmanat palestinska civilpersoner att evakuera norra Gaza och ta sig söderut, men Walid Hams säger att åtta av hans kusiner som bor i Rafah har dödats i bombningar.
– Min kusin har förlorat sin fru och tre av sina sex barn. Han förklarar att man hinner inte sörja. Han måste ta hand om sina levande barn.
Hjälpen är ”en droppe i havet”
Efter Israels totala belägring av Gaza har nödhjälp kunnat föras in via gränsövergången i Rafah. Men de lastbilar med förnödenheter som släpps in utgör bara en bråkdel av det humanitära stöd som behövs. EU har krävt en ”humanitär paus” i blockaden för att släppa in mat, vatten och mediciner i Gaza.
Precis som FN:s palestinska flyktingorgan (UNRWA) gör, kallar Walid Hams lastbilarna ”en droppe i havet”.
– Det låter bra i media, men i verkligheten betyder det ingenting. Tillgång till mat och vatten är något folk spenderar hela sin dag på. Min pappa väntade i sex timmar på att få bröd, och det var slut innan han kom fram, säger Walid Hams.
Förutom att vara rädd säger Walid Hams att han också är frustrerad och besviken på världen, och på Sverige.
– Vi lyssnar på siffror här, men det är inte siffror. Det är små barn som bränns ihjäl, det är bomber som faller på deras huvuden, säger han.