I min värld ser jag (över)fyllda fängelser och ett ökande våld i dem. Men det är inte bara ett problem i min värld. Det är ett samhällsproblem. Och vi måste alla hjälpas åt för att komma åt det.
Det är populärt nu att ropa på hårdare och längre fängelsestraff. Men en sådan politik skulle bara leda till mer missnöje och tyngre kriminalitet.
Att det ser ut som det gör idag på svenska fängelser är inte konstigt.
Kriminalvården har helt enkelt inte den budget som krävs för att åtgärda de missförhållanden som nu uppmärksammas. Det krävs fler anställningar och mer tid för att hjälpa varje intagen utifrån hans behov – var och en har unika bekymmer.
Att man sitter där man sitter är i de allra flesta fall självförvållat.
Men straffet förvärras av stress, varma lokaler, vikarier som inte kan fatta beslut, personal som inte har tid, massor av andra intagna som alla lever under samma tak men har helt olika bakgrunder.
Sammantaget blir det en grogrund för irritation och aggression. Ibland exploderar det i våld riktat mot andra interner eller personalen.
För som intern är det lättare att lägga skuldbördan på någon annan; det är lättare att gå omkring med känslor av ilska och bitterhet än att ha självinsikt och känna tacksamhet. Och det är svårt att hålla modet uppe när man sitter frihetsberövad under sommarmånaderna.
Medicineringen som tillåts på en del anstalter är också en del av problemet – kriminella säljer preparat på insidan murarna och fortsätter senare på utsidan.
Annars fungerar det på samma sätt inne på anstalterna som utanför. Möts man av positiva människor smittar det av sig.
Det finns en långsiktig lösning på de problem som nu är uppenbara. Det är att försöka få varje individ att fungera normalt i vårt samhälle den dag han släpps fri. Alla behöver hjälp att bryta med sin gamla livsstil.
Det finns också en snabbare lösning. Det är att ge större möjlighet till snabbare utredningar, där människor som dömts till kortare fängelsestraff istället erbjuds fotboja, och där man satsar på behandlingsinsatser för att motverka kriminalitet, missbruk eller psykisk ohälsa.
Att bara fortsätta som nu och fylla fängelserna är inget alternativ.
