På nätet är det många som tar sig rätten att kommentera andras utseende och livsval. Vad innebär det egentligen att sprida hat på nätet och vilka drivkrafter är det egentligen som ligger bakom? 

Egentligen är det ingen skillnad mellan näthat och hat, nätmobbning och mobbning. Det är samma drivkrafter och samma resultat. Det är bara infrastrukturen som är olika.

Lika lite som vi skulle acceptera att någon sprang runt på ett café och förolämpade andra gäster, lika lite bör man som ägare av ett socialt forum acceptera sådant beteende av sina användare. 

Offer för nätmobbning får samma psykosomatiska konsekvenser som de som utsätts för traditionell mobbning. Forskning visar att det inte finns några hälsomässiga skillnader mellan att bli utsatt för nätmobbning och traditionell mobbning.

Att bli mobbad under sin uppväxt kan påverka hälsan som vuxen. Vuxna som blivit utsatta för mobbning under barndomen blir i högre grad deprimerade, lider av lågt självförtroende och får problem med mellanmänskliga relationer.

Vetskapen om detta gör att man måste arbeta preventivt och aktivt mot nätmobbning. 

På nätet finns det både tomtar och troll som kan ställa till det för sin medmänniskor. Jag brukar använda den uppdelningen när jag träffar barn och unga eftersom den är så lätt att förstå.

En tomte det är någon som i grund och botten vill väl. Med sina tips på roliga aktiviteter, lösningar på problem eller rådgivning kring sjukdomar ställer den till det för läsaren. För fläckarna kanske inte alls gick bort med ättika och rådet för hur man bäst startar om sin telefon kanske slutade med att allting försvann. Men tipsen i sig var inte menade att skada utan var resultatet av en tomte som inte hade särskilt bra koll. 

Ett troll däremot, det är aktivt ute för att skapa oreda på nätet. Det skriver inlägg som ska trissa upp personer mot varandra, det vill vilseleda och ge illusioner. 

Spelar det då någon roll om det är tomtar eller troll som sprider hatet? Jag skulle säga att det egentligen inte spelar någon större roll vad personerna bakom dessa konton har för drivkrafter och incitament. För personen som blir utsatt är effekten ofta den samma. 

I arbetet mot näthat och påhopp finns det några saker man kan tänka på. Något som internetforskaren Elza Dunkels ofta understryker i kampen mot näthat är:

• Rätten att skydda sig själv. Just den här aspekten försvinner ofta i det offentliga samtalet. Det innebär att om jag inte vill läsa någonting så behöver jag faktiskt inte. Man behöver inte acceptera följarförfrågningar eller inlägg från personer som gör en illa på olika sätt. 

• Stötta de som utsätts. Tystnad från omvärlden kan upplevs som ett medgivande eller att andra håller med. 

• Bli inte hataren själv genom att sprida hat omkring dig. 

Som samhälle måste vi redan i skolan aktivt arbeta med värdegrund och samspel mellan människor för att komma till rätta med näthat och nätmobbning, det räcker inte att diskutera appar och språkbruk.