SVT:s kartläggning över de svenska partiernas Facebook-annonser visar att den mest nådda målgruppen är män över 65 år från Norrbotten.
Inget ont om äldre norrbottningar, men jag undrar om det verkligen var den här målgruppen som partierna bestämde sig för att satsa mest på när man tog fram sina sociala medier-kampanjer.
Inför valet 2018 var jag kritisk till partiernas sätt att utnyttja, eller snarare inte utnyttja, kraften i social medier som marknadsföringsverktyg.
Bland annat utsågs Sverigedemokraternas sociala medier-kampanjande av många till valets stora vinnare, allt baserat på att de hade flest gillamarkeringar, kommentarer och delningar på sina inlägg.
Men är det verkligen så det ska mätas? Och har partierna lärt sig något sedan förra valet?
Svaret är både ja och nej. Det verkar ha sjunkit in hos de flesta att man är tvungen att sponsra sig fram på Facebook för att uppnå resultat.
Att bara posta ett inlägg utan sponsring är som att sätta upp en stor reklamtavla i skogen. Man har ingen aning om hur många, och framför allt vilka, som ser den. Så utifrån den aspekten har de politiska partierna lärt sig något.
Men.
Facebook som plattform fortsätter att utvecklas och den gör det snabbare än de politiska partierna, såväl som de flesta annonsörer, hinner med.
Att det är norrbottningar över 65 år som exponeras mest för partiernas inlägg säger mig en enda sak: Partierna har optimerat sina annonser för att få gillamarkeringar, kommentarer och delningar.
Det gör att Facebooks verktyg automatiskt letar upp användare som är mest benägna att göra just detta. Och vilka är det? Just det, folk över 65 år, det visar även annan statistik från plattformen.
Partierna har alltså missat att göra själva grundjobbet, det vill säga undersöka hur deras önskade målgrupper beter sig på Facebook.
Att någon är mer benägen att gilla eller dela ett inlägg säger ingenting om var man står som väljare, vilka frågor som är intressanta eller annan traditionell väljarkunskap som är värdefull för partierna.
Sådant beteende tar man ganska så enkelt reda på genom att jobba datadrivet.
Facebooks själva affärsidé är att samla data om sina användare. De vet vad du surfat på för webbsidor, vilka klädmärken du gillar, vilka restauranger du bokar bord på och så vidare.
De vet också var du vid varje givet tillfälle befinner dig geografiskt, vilket wifi du surfar på, vilka tider på dygnet du är online och vilka personer du sitter och fikar med och vad dessa personer i sin tur surfar på och gillar för klädmärken och så vidare.
Det räcker att du bara har en av Facebooks appar (Facebook, Instagram, Whatsapp, Messenger) installerad för att dina intressen ska kunna registreras på det här sättet.
Och det är just det som partierna bör utnyttja, genom att använda all den här datan för att kommunicera med olika väljargrupper kring frågor som står högst på agendan just för dem. Istället för att jaga delningar hej vilt över hela landet som man sedan omöjligt kan mäta effekten av.
Många kan tycka att detta låter kontroversiellt, eller kanske till och med obehagligt. Själv ser jag debatten om faran i att ens intressen registreras på det här sättet som 2019 års version av videovåldsdebatten på 80-talet eller tv-spelsdebatten på 90-talet.
Folk får tycka vad de vill, men för Facebook handlar det om att erbjuda en relevant upplevelse, alltså att det innehåll som du som användare exponeras för ska vara sådant som du faktiskt är intresserad av.
Förhoppningsvis har partierna lärt sig detta till nästa val. Ingen tjänar på att det politiska samtalet blir irrelevant, oavsett plattform.
