I vårens val till Europaparlamentet får 489 000 unga rösta för första gången.
I 2014 års riksdagsval röstade 81,3 procent av unga i åldrarna 18-29 år. Andelen röstande från samma åldersgrupp i EU-valet 2014 var endast 46,2 procent.
Trots den korta tidsperioden mellan de två valen visar detta på en kraftig skillnad mellan förtroendet för två folkvalda församlingar.
De politiska partierna pratar om att förankra EU bland folket. Valdeltagandet är dock ett tydligt exempel på att detta inte har lyckats. Vari ligger problemen och hur ser vi till att valdeltagandet bland unga blir högre denna gång?
I skolan fick vi lära oss om Sveriges olika nivåer av beslutsfattande, om hur beslut tas på lokal, regional och nationell nivå. Konstigt nog beskrevs ofta EU-nivån som separat från de andra beslutsnivåerna.
Det gjorde att EU upplevdes som avlägset, skilt från nationellt beslutsfattande och snarast som en del av svensk utrikespolitik. Men på samma sätt som Sverige är en del av EU, är EU en stor del av Sverige.
Av de beslut som påverkar oss på kommunal nivå är närmare 60 procent direkt eller indirekt fattade inom EU.
För att öka ungas valdeltagande måste det bli tydligt att EU i högsta grad påverkar oss alla och är en viktig del av svensk politik.
Här måste hela samhället ta ett gemensamt ansvar för att lyfta blicken, minska avståndet till EU och slå vakt om värdet av förtroendet för demokratin. Det handlar hur skolor talar om EU, om kunskapsspridning inom företag och det svenska civilsamhället och om mediers rapportering.
Färre än hälften av de unga röstade alltså i EU-valet 2014 – och förtroendet för politiker och politiken sjunker i stort.
Trots detta vet vi att fler unga än någonsin tidigare engagerar sig inom det unga civilsamhället.
Ungas låga valdeltagande kan alltså inte förklaras genom apati eller bristande politiskt intresse. Däremot måste ungas engagemang reflekteras i de frågor som drivs och genom representation av unga EU-kandidater.
Det måste bli tydligt för Sveriges unga att deras engagemang och politiska intressefrågor kan omsättas i faktiskt politik genom EU.
Det här aktualiseras inte minst inom klimat och miljöfrågan, som ansågs vara den viktigaste politiska frågan bland unga inför höstens riksdagsval. Inför EU-valet anses den sannolikt än mer relevant.
Under de senaste veckorna har vi fortsatt sett hur unga engagerar sig för att förändra klimat- och miljöpolitiken. Det mest talande exemplet är de tusentals manifestationer runt om i världen där unga höjer sina röster för klimatet under Fridays For Future.
EU har möjlighet att agera på alla miljöpolitiska områden och utgör en central aktör i globala klimatförhandlingar där EU:s medlemsländer tillsammans arbetar för att uppnå Parisavtalets mål.
För att få unga att rösta måste EU och de svenska partierna visa oss unga att EU faktiskt är den viktiga aktör den kan vara för att hantera klimathotet.
Dagens unga är inte bara en del av samtidens demokrati, vi är både de som ytterst kommer att påverkas av de beslut som tas här och nu, men också de som kommer att leda Sverige, Europa och världen i framtiden.
För att inte återupprepa samma låga valresultat bland Sveriges unga i vårens EU-val måste vi börja prata om EU; hur EU påverkar vår vardag, vad EU kan göra och hur vi kan påverka EU. Låt oss därför börja diskutera EU, i skolmatsalen, under kafferasterna, på fotbollsträningarna och i våra organisationer.
Vi har alla ett ansvar att göra EU till en självklar del i diskussionerna om vårt samtida Europa, men också vilket Europa som vi vill se i framtiden. Nu är det dags för oss unga att visa vägen.
