När Moderaterna nu inleder en valberedningsprocess för att välja en ny partiledare är vårt förslag att partiet ansluter sig till modellen med att ha öppna kandidaturer.

Liberalerna är inne i en sådan process nu och det var även så Centern och Kristdemokraterna gjorde när de valde ny ledare. Inom Miljöpartiet är det praxis sedan länge.

Vi vet egentligen inte varför, men inom vårt parti har sättet att välja partiledare alltid varit något av ett mysterium.

I teorin ska det fungera som i en vanlig förening. Valberedningen ska samla in nomineringar, intervjua kandidater och stämma av vem som har störst stöd i partiet.

Förslaget som läggs ska sedan vara välförankrat och antas av partistämman i enighet. Men i realiteten är det en process som ingen har insyn i.

För den enskilde partimedlemmen är valberedningen en grupp människor som stänger in sig i ett rum och som sedan likt kardinalerna i Rom när de väljer påve, kommer ut och tillkännager att de funnit den enda tänkbara kandidaten.

Denna slutna process fungerar väl i små föreningar där människor kan behöva övertygas om att de ska ta på sig uppdrag. Men den fungerar sämre när en partiledare ska väljas.

Hur många kandidater ställde upp? Hur många nomineringar fick de? Vilka lyssnar valberedningen på? Har valberedningen själv några intressen att bevaka?

Alternativet är att ha en öppen process där de som vill kandidera öppet annonserar det och tävlar mot varandra.

Kandidaterna reser runt i landet, träffar partifolket och presenterar hur de vill förändra samhället och leda partiet.

Därefter är varje lokal partiförening väl rustad att själv ta ställning till vilken kandidat de vill förorda.  Att presentera sig för medlemmarna på detta sätt är även vad vi redan idag kräver av våra lokala kandidater i våra interna provval.

Att kandidaterna till partiledarposten gör likadant kommer därför inte alls att kännas främmande. När den nye partiledaren sedan är vald är det ingen tvekan om att hon har stöd i partiet.

Det kommer inte att sägas att hon fick uppdraget på grund av sina kompisar i valberedningen.

Och när opinionssiffrorna viker, vilket de alltid gör för alla partiledare, vet medlemmarna att de var de själva som valde henne, och kommer därför att vara villiga att kämpa för henne och partiet trots iskall motvind.

En ny partiledare för Moderaterna kan väljas först på partistämman i mitten av oktober. Det är fullt tillräckligt med tid för att låta de kandidater som vill turnera landet och presentera sig för medlemmarna.

Tänkbara kandidater är förmodligen redan välkända och därför kommer processen att vara snabb och smidig.

Hur en sådan nomineringsprocess rent praktiskt ska göras överlåter vi åt valberedningen att ta ställning till. Det finns goda exempel att ta efter hos våra vänner i alliansen.

Vi uppmanar därför partistyrelsen och valberedningen att snabbt initiera en övergång från en sluten till en öppen process.

Den nya partiledare måste ha ett brett demokratiskt mandat och förtjänar att veta att hon eller han har gräströtterna bakom sig till hundra procent.