Sverige står värd för fredssamtalen mellan de krigande parterna i Jemen – och idag anlände FN:s generalsekreterare António Guterres till Sverige.
På spel står en lösning för världens just nu värsta humanitära katastrof. Frågan är hur Sverige ska kunna verka för fred när man samtidigt bistår en av parterna i kriget med vapen.
Det är dags att sätta mänskliga rättigheter före affärer och helt frysa vapenexporten till Saudi, Förenade Arabemiraten och resten av den saudiledda koalitionen. Sverige behöver även verka för ett EU-stopp på vapenexport till samma länder.
Sällan har det synts så tydligt att affärsmöjligheter kommer före mänskliga rättigheter, som i samband med kriget i Jemen.
I nästan fyra år har Saudiarabien och dess bundsförvanter kunnat bomba det fattiga Jemen sönder och samman utan att stöta på patrull från västerländska demokratier.
Den europeiska vapenexporten har fortsatt och kriget i Jemen har utvecklats till denna gigantiska humanitära katastrof, med tusentals döda, krigsbrott, massvält och koleraepidemi som konsekvenser.
Saudierna har inte tvekat att använda sina oljepengar för att trycka på EU:s regeringar.
Tidigare i år meddelade Spanien att man ska avsluta sin vapenexport till Saudi – bara för att en kort tid senare backa, efter intensiva påtryckningar från saudierna.
Det handlade inte bara om vapenaffärer. Saudiarabien och Förenade Arabemiraten är visserligen några av världens största vapenkunder, men i det spanska fallet hotade saudierna med att ställa in beställningar på spanska snabbtåg, med tusentals förlorade arbetstillfällen som följd.
Något liknande kan förklara Sveriges ståndpunkt i frågan. Sverige säljer för närvarande nästan inga vapen till Saudierna, med undantag för underhåll och följdleveranser på gamla ordrar.
Att frysa dessa skulle inte kosta oss nämnvärt. Men risken är att det skulle skada det övriga svenska näringslivets relationer till Mellanöstern, vilket har fått socialdemokraterna att dra öronen åt sig.
Varje kovändning och eftergift från europeiska regeringar har gett saudierna vatten på deras kvarn och visat att mänskliga rättigheter inte står sig mot deras utpressning.
Därför behöver EU-länderna gå tillsammans och införa ett gemensamt vapenembargo mot Saudi och dess bundsförvanter. EU-parlamentet har gång på gång och oftast på mitt initiativ ställt sig bakom ett EU-stopp för vapenexporten till Saudiarabien, och även röstat om ett liknande embargo för Förenade arabemiraten.
Den här hårda linjen var inte självklar tidigare, och att den nu har blivit det visar att en ledamot kan göra skillnad.
För att ett vapenexportförbud ska kunna bli verklighet behöver dock EU:s utrikesråd ta samma beslut.
Utrikesministrarna har dock under de år som kriget pågått inte ens satt frågan på sin dagordning. Varken anklagelser om krigsbrott utförda av den saudiledda koalitionen, avslöjanden om att EU-vapen som har sålts till Saudiarabien (och USA) har hamnat i händerna på Daesh (IS), eller Saudis bestialiska styckmord på journalisten Jamal Khashoggi har fått dem att reagera.
Ett gemensamt EU-stopp på vapen till Saudi och de andra krigförande länderna i Jemen vore historiskt för EU:s utrikespolitik och skulle skicka en stark politisk signal om att Saudis krig i Jemen är vidrigt och oacceptabelt.
Det skulle också dra mattan under fötterna på den saudiledda koalitionen, som är beroende av europeiska vapenleveranser och har ingen chans att i en handvändning byta ut sina vapensystem.
Jemen har inte tid att vänta. Sverige behöver frysa sina exporter till Saudi och dess bundsförvanter. Partierna i riksdagens EU-nämnd kan och bör genast föra upp frågan om ett svenskt och europeiskt vapenembargo på sin dagordning och ge Margot Wallström i uppdrag att driva den linjen i rådet.
Mänskliga rättigheter behöver gå före försvarsindustrins intressen. Allt annat strider mot såväl svenska som europeiska vapenexportregler och är ett svek mot Jemen.
