I efterdyningarna av den misslyckade militärkupp som ägde rum natten mot lördagen i Turkiet, fortsätter president Erdogan sitt korståg mot oliktänkande, media, akademin, utbildningssektorn, rättsväsendet, minoritetsgrupper, institutioner med mera.
”De skyldiga ska hittas och ställas inför rätta”, sa han tidigt på lördagsmorgonen när det stod klart att kuppförsöket hade misslyckats.
På fem dagar har över 60 000 personer arresterats eller avskedats från sina jobb. Främst akademiker och lärare är drabbade. De har dessutom förbjudits åka utomlands.
Orsaken till dessa åtgärder beror enligt regeringen på att utbildningsväsendet har starka kopplingar till Gülenrörelsen. Dess ledare, Fethullah Gülen, som bor i exil i USA sedan 1999, påstås ligga bakom militärkuppen. En svuren fiende till president Erdogan.
Igår stod det också klart att 24 radio- och tv-bolag fråntagits sina sändningslicenser, då de också anklagas för kopplingar till Gülen. 34 journalister har blivit fråntagna sina pressbevis och 20 oberoende nyhetssajter har stängts ner, enligt BBC.
Förtrycket och inskränkningar av pressfriheten är inget som skett de senaste dagarna. Det har pågått de senaste åren men intensifierades på ett obehagligt sätt i veckan inför öppen ridå.
Erdogans besatthet av att kontrollera pressen är ingen nyhet, men nu har han hittat bästa möjliga tillfälle att använda militärkuppen som förevändning för att slå till och rensa ut bland sina kritiker.
Det finns de som hävdar att president Erdogan är framburen av folket i ett demokratiskt val. Han har därmed legitimitet att vidta åtgärder för att återupprätta lag och ordning.
Jag instämmer i det resonemanget. En ledare ska skapa trygghet och säkerhet för sina medborgare.
Problemet är bara att Erdogan använder sin demokratiska makt för att bit för bit avskaffa demokratin. Det är en fullkomligt skrämmande utveckling som kan kasta in landet i ett inbördeskrig.
Det skulle innebära nya flyktingströmmar i en redan instabil region som närmast kan beskrivas som en krutdurk.
Situationen blev inte bättre av presskonferensen presidenten höll igår kväll. Efter möten med både säkerhetsrådet och ministerrådet meddelade Erdogan att undantagstillstånd kommer införas i tre månader.
Erdogan passade också på att kasta en känga mot EU och sa att ”ni har inte rätt att kritisera oss eftersom att vi inte är en del av er”. Vad det uttalandet innebär för migrationsavtalet mellan EU och Turkiet återstår att se.
Han nämnde också dödstraffet och menade att det är folkets krav att återinföra detta – och att han inte bara kan ignorera folkets vilja.
Detta resonemang är intressant, eftersom han inte var lyhörd för folkets vilja i parlamentsvalet i juni 2014 då AKP tappade egen majoritet och därmed utlyste nyval.
Erdogan hävdar att han måste rensa ut viruset från samhällskroppen. Det var ett tydligt budskap, adresserat till Gülen och hans anhängare.
Spekulationerna och analyserna tog genast fart. Vad dessa repressalier betyder för befolkningen och vilka faktorer som faktiskt låg bakom militärkuppsförsöket återstår att se. Än har vi inte fått hela bilden av helgens händelser.
Men det vi vet är att Turkiet går en mycket mörk framtid till mötes med en president som fullständigt tappat kompassen. Som inte skyr några medel för att bli allsmäktig.
Det behövs inte längre några konstitutionella ändringar i grundlagarna för att förse presidentämbetet med den absoluta makten.
Den finns där redan. Den har använts flitigt senaste dagarna. Och den kommer skada landet med en folkvald diktator som är på väg att kasta 75 miljoner människor ut från ett stup.
Det borde vara tillräckligt allvarligt för att få västvärldens civiliserade demokratier att agera innan det är försent.
