Svenskt bistånd gör stor skillnad.
Under 2017 bidrog våra svenska insatser bland annat till att 10,9 miljoner barn vaccinerades i Demokratiska Republiken Kongo, 26 000 arbetstillfällen skapades åt kvinnor och unga i Rwanda, 683 014 kvm säkrades från minor, granater och ammunition i Laos, Irak, Libyen och Sydsudan, 400 000 kvinnor fick tillgång till mödra- och barnhälsovård i Sudan, 2 miljoner elever i Zambia fick tillgång till sexualundervisning, 100 000 skogsplantor sattes i Mali, 4500 barnmorskor utbildades i Etiopien och mycket mer.
Svenskt bistånd bidrar till en mer solidarisk och säkrare värld.
De svenska organisationerna som skriver på SVT Opinion är några av alla dem som gör ett otroligt arbete med svenska biståndspengar.
Med relativt små ekonomiska insatser görs ett fantastiskt jobb. Vi ska värna och vara stolta över folkrörelse- och civilsamhällesverige.
Hjälporganisationerna hävdar i sitt inlägg att demokratin i världen är på tillbakagång. Det stämmer. I dag lever fler människor i länder med auktoritära tendenser än i länder som gör demokratiska framsteg.
Journalister, förtroendevalda och människorättsförsvarare trakasseras, förföljs och dödas. Hets och hat förgiftar samhällsdebatten.
Demokratiska processer undergrävs. Många förlorar förtroendet för det demokratiska systemet när den globala eliten blir allt rikare och de sociala klyftorna växer.
Vår demokratioffensiv kommer att märkas i all vår utrikespolitik. Det handlar om att ge stöd och näring överallt där demokratin kan växa, och vara kritiska när den utarmas.
Vi ska öka vårt demokratibistånd och stå upp för demokratins försvarare och institutioner. Vi behöver engagera fler unga i debatten om demokratin som den bästa samhällslösningen.
På många håll i världen sker förföljelser av religiösa minoriteter och det är oacceptabelt. Vi stärker arbetet mot antisemitism och arrangerar en internationell konferens om Förintelsen år 2020.
Vi protesterar när yttrandefriheten begränsas, när journalister tystas och när försvarare av mänskliga rättigheter och hbtq-personer förföljs. Det finns ett samband mellan växande sociala klyftor och en krympande tilltro till demokratin. Därför behöver vi mer jämlikhet och mindre klyftor inom länder.
Företrädarna för hjälporganisationerna är oroliga över att biståndsbudgeten urholkas. I vårändringsbudgeten för 2019 ökar kostnaderna för asyl- och flyktingmottagandet, som klassificeras som bistånd, med 700 miljoner kronor jämfört med den beslutade budgeten.
Minskningen förväntas inte påverka redan planerad eller avtalad biståndsverksamhet och i jämförelse med 2018 ökar biståndet, även exklusive avräkningarna för asyl- och flyktingmottagandet, med över en miljard kronor.
Regeringen återkommer i budgetpropositionen för 2020 med beräkningen av kostnader för asylmottagande och det behövs en långsiktig transparent modell som syftar till att hålla nere avräkningarna.
Storleken på biståndsramen påverkas inte, enprocentsmålet gäller.
Så det finns ingen anledning till oro. Linjen ligger fast, världens resurser behöver och ska fördelas solidariskt. Sverige fortsätter öka sitt stöd till de mest fattiga länderna när andra länder backar ur.
Vårt mål med biståndspolitiken är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. När andra länder drar ner fortsätter Sverige att avsätta en procent av BNI till biståndet.
