Det alpina landslaget dras med ekonomiska problem och en majoritet av åkarna måste finansiera sina satsningar själva i vinter.
Därför har Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, skjutit till pengar med OS i Milano/Cortina 2026 i sikte.
Enligt SOK:s sportdirektör Fredrik Joulamo handlar det om mer än fem miljoner kronor för säsongen som kommer. Han uppskattar att det motsvarar 20 procent av den totala alpina kostnaden.
SOK:s jobb att hjälpa
Samtidigt sitter skidförbundet på ett eget kapital på 110 miljoner kronor. Det är pengar investerade i värdepapper och fonder som motsvarar närmare hälften av förbundets totala omsättning.
Fredrik Joulamo är tydlig med att SOK:s jobb är att hjälpa olympiska idrottsförbund ekonomiskt. Men ställer sig frågande till varför ett så ”välmående förbund” inte tar mer av sina egna pengar.
– Just nu tar vi på SOK av vårt eget kapital, som är upparbetat för att stötta i högre grad. Och vi ser att det finns idrottsförbund som skulle kunna göra det i högre grad också. Bland annat i skidförbundet, säger han.
Enligt Joulamo finns det andra förbund som går på knäna och inte har något eget kapital att tala om. Som han ser det är eget kapital till för att förbrukas.
– Om jag talar för SOK:s del gör pengar ingen nytta om de ligger på ett konto eller i en skattkista. Detsamma tycker jag också gäller i de allra flesta specialidrottsförbund. Att om ett förbund bygger kapital, ska det återföras till idrotten.
Skidförbundet svarar: ”Flera som har utmaningar”
Skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde försvarar skidförbundets höga andel eget kapital. Hon trycker på att det är viktigt att ha pengar sparade för sämre tider.
– Vi har ett VM framför oss i Falun (i längdskidor år 2027). Vi har en situation i omvärlden med krig och har haft en pandemi. Och vi har beredskap för om vi skulle tappa större sponsorer. Alla de sakerna måste vi ta höjd för, säger hon.
Enligt Bonde har skidförbundet satsat totalt åtta miljoner på den alpina grenen de senaste tre åren. Och hon menar att förbundet måste se till helheten.
– Den gren som har bidragit till största delen av det egna kapitalet är längdskidor. Av våra andra elva grenar är det flera som har utmaningar, som skulle behöva växa och få mer resurser.
Skidförbundets pengar
Enligt skidförbundets egen finanspolicy, som tagits fram av förbundets styrelse, ska det egna kapitalet motsvara minst 25 procent av nettoomsättningen i förbundets koncern, dvs 25 procent av den totala omsättningen efter skatt.
De senaste åren har den siffran legat högt över minimikravet: 69 procent (2024), 74 procent (2023), 77 procent (2022) och 87 procent (2021).
Enligt finanspolicyn ska förbundets eget kapital användas som reservkapital för ”oförutsedda händelser och identifierade risker samt ge möjlighet för verksamheten att fördela resurser över tiden.”
Sett till den totala omsättningen innan skatt, har det egna kapitalet i koncernen de senaste åren motsvarat 45 procent (2024), 47 procent (2023), 51 procent (2022) och 52 procent (2021).
I koncernen ingår förutom skidförbundet även Ski Team Sweden AB, Svenska Skidspelen Events AB, Svenska Skidspelen AB och Skid-VM i Falun 2027 AB.
Enligt skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde, finns kravet om minst 25 procent eget kapital även på de enskilda idrottsgrenarna inom förbundet.
Och där menar hon att den alpina grenen de senaste åren inte har levt upp till det kravet och att man därför har behövt strama åt budgeten.
