Branschen växer stadigt och det kosttillskottstillverkare som Gymgrossisten har ökat sin omsättning från sju till 284 miljoner på tio år. Vanliga motionärer som går runt på gymmen med en proteinshake i handen har blivit en allt vanligare syn.
-Utvecklingen är fantastisk. För tjugo år sedan var det bara kroppsbyggare som använde kosttillskott, men nu är det alla, säger Pierre Dahl, VD på Budo & Fitness.
Ökningen är stadig – men inte när det gäller de professionella idrottarna.
-Mer än hälften av våra elitidrottare använder inte kosttillskott, säger Peder Mathiasson på RF, Riksidrottsförbundet.
Bristfällig reglering
Anledningar han lyfter fram är en bristfällig tillsyn och reglering av kosttillskott, risken för att kosttillskotten innehåller dopningklassade preparat och avsaknaden av forskning som stöder behovet av kosttillskott.
-Man klarar sig med vanlig mat, säger han.
Det håller branschorganisationen Svensk egenvård med om, men menar samtidigt att vi i dagens stressade samhälle inte hinner få i oss alla näringsämnen vi behöver, och då kan det vara smidigt att ta vitaminer i pillerform.
De flesta kosttillskott innehåller väldigt höga doser vitamin, till exempel finns prestationshöjare med 10 000 % rekommenderat dagligt intag av b-vitamin. En vuxen person får i sig sitt dagsbehov av c-vitamin genom att äta en apelsin. En dagsdos c-vitaminpiller motsvarar 37 apelsiner, vilket kroppen kommer göra sig av med direkt.
-Man kan säga att vi köper dyrt kiss, säger Susanne Rautiainen vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.
OS-deltagares användande av kosttillskott
Under OS i Atlanta använde nästan hälften av Sveriges deltagare, 47 procent, kosttillskott.
Efter spelen blev Sveriges olympiska kommitte:s policy mer restriktiv till nyttjandet av dessa preparat och under OS i Vancouver 2010 hade användningen mer än halverats och låg då på 18 procent De OS-deltagare som fortfarande fortfarande använder någon form av kosttillskott använder i huvudsak vitaminer och mineraler.