I SVT Sports intervjuserie inför längdpremiären pratar Mathias Fredriksson om dom mörka åren under hans egen aktiva karriär.

– Jag kan önska ibland att jag hade haft karriären under en annan tidsepok, som var lite renare. Det känns som man åkte under en tid som var extremt smutsig. Många har åkt fast i efterhand, andra inte. Men det var mörka år för uthållighetsidrotter generellt med mycket dopning. Det hade varit trevligare att tävla under en tid när alla kör på samma villkor.

Utveckla.

– Det var extremt mycket dopning i skidåkning och andra uthållighetsidrotter i slutet av 90- och i början av 2000-talet. Det är ju bara att titta, det är väldigt många medaljörer och stjärnor, som åkte fast till slut. Men det var många år tillbaka i tiden som dom körde dopade och tävlade ändå.

2002 knäckte en dopad tyskpanjor Johann Mühlegg Per Elofsson på tremilen i OS i Salt Lake City 2002. Per Elofsson tvingades bryta efter att Johann Mühlegg öppnat i ett ursinnigt tempo. I VM i Lahti 2001 vann Per Elofsson 15 km och Mathias Fredriksson tog slivret.

– Jag trivdes väldigt bra de åren jag körde ihop med Per. Jag tyckte vi utvecklades mycket, och var bra för varandra. Det gjorde att, fast vi var rena, som i Lahti, kunde konkurrera och till och med slå många som var dopade då.

Hur många rör det sig om som inte åkte fast för dopning?

– Det är ganska många, tyvärr. Finland har ju åkt fast. Sen tror jag Norden är rent, förutom Finland. Däremot är det lite andra länder. Jag tror det finns lite italienare, lite ryssar och Kazakstan har definitivt fuskare som inte åkt fast.

Hur såg dina blodvärden ut under din aktiva karriär?

– Jag har legat normalt. Normalt har jag haft allt mellan 14 och 15.

– SVT:s Uppdrag Granskning var helt rätt ute, men det var synd att de inte hade gjort bättre research. Det var inte årets program precis. De förstörde rätt mycket. Det var en bra debatt, men på sättet de gjorde det. Det var tunt. Ja, det var dåligt rent utsagt.

Hur då?

– De gjorde hela storyn kring tävlingen i Finland. Det var inte bra. Jag var själv med på den tävlingen och blev fyra. Jag vet hur testerna gick till. Det var de första testerna de gjorde. Det var väldigt stor felkälla, med apparaturen. De använde inte den apparaturen efter det. Just tävlingen i Finland tycker jag man kan dra ett streck över. Sen finns det andra intressanta värden från det året.

Det var vid världscupen i Lahtis år 1997 som det gjordes blodtester, 40 åkare testades, men resultaten hölls hemliga. Uppdrag granskning hade fått de hemliga listorna av den tidigare finska landslagstränaren Kari-Pekka Kyrö. Värdena visade onormalt höga blodvärden för svenska och norska åkare.

– Både jag och min bror meddelade direkt efter Uppdrag Granskning i våras att vi ville ut med våra blodvärden, men de har aldrig offentliggjorts. Och varför det inte har skett från förbundets sida vet jag faktiskt inte. Jag tycker det är dåligt att de inte har gått ut med det. Sen är det ännu mer intressant att FIS inte går ut med värdena, som de tagit på tävlingar. FIS-värdena skulle vara ännu mer intressanta att ta del av.