Den brittiska forskaren Kerry McGawley flyttade till Sverige 2011 och blev förvånad när hon hörde talas om SOK:s fysprofil första gången.
– Testerna var enkla och inte vetenskapligt baserade. Vad som förvånade mig mest var att alla idrotter hade samma testpaket. Det tyckte jag var märkligt, säger hon.
Enligt SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo är syftet att mäta basfysiken hos svenska idrottare över tid. Han säger att en bra basfysik är viktig för att hålla sig skadefri och stå sig i en satsning på världstoppen.
Forskaren: ”Idrotter är komplexa”
Kerry McGawley är forskare på Mittuniversitetet och Nationellt vintersportcentrum i Östersund, som bland annat testar svenska eliten i skidskytte och längdskidåkning. Deras fystester bygger inte på SOK:s fysprofil utan mäter specifika förmågor. Exempelvis skjutövningar för skidskyttarna och övningar på rullband för både skidskyttar och längdåkare.
– Idrotter är komplexa. Och alla idrotter har olika krav. Det handlar inte om chins, dips och brutalbänk. Eller det kanske är en liten del, men en individs prestation inom sin idrott är så mycket mer än enkla fystester.
”Var nog ingen som var intresserad”
SVT Sport har pratat med ytterligare sex svenska idrottsforskare som ifrågasätter fysprofilen och hur den används. De beskriver testerna som omoderna, ovetenskapliga och alldeles för generella.
Har du tagit upp din kritik mot fysprofilen någon gång?
– Ja, när jag nyligen hade flyttat till Sverige. Men då var jag ung och ny och kunde inte språket. Men jag tog upp det med kollegor och med olika tränare och förbundskaptener. Jag hade en annan bakgrund från olika länder med olika idrotter så jag försökte diskutera utifrån min erfarenhet. Men det var nog ingen som var intresserad, säger Kerry McGawley.
SE ÄVEN: SVT förklarar – varför kritiserar idrottsforskare SOK:s fystester?
Javascript är avstängt
Fysprofilen
Vad är fysprofilen?
Enligt SOK:s dokument ger fysprofilen ”hjälp att styra och optimera träningen rätt, dvs. identifiera hur varje individ ser ut och behöver träna vid sidan av sin grenspecifika sport”.
Hur bedöms testerna?
Testresultaten i fysprofilen räknas om till poäng i en skala från 1 till 10. Idrottaren får poäng i varje enskilt test. Då olika tester genomförs inom en så kallad delkapacitet (styrka/power/aerobt/anaerobt) presenteras en medelpoäng för delkapaciteten.
Det totala fysindexet i fysprofilen är medelvärdet för de olika delkapaciteterna.
Hur bedöms det totala fysindexet?
Skalan utgår från högpresterande senioråldrar inom respektive idrott. Till exempel är poäng mellan 7 och 9 vad som anses som eftersträvansvärt för just den idrotten för att man skall kunna vara på internationell seniorelitnivå, ”världstopp”.
Om poängen är mellan 1 och 3 anses basfysiken vara begränsande för träning och prestation på seniorelitnivå.
Vilka tester ingår?
Styrka: Knäböj, bänkpress, bänkdrag, chins, gripen (handstyka).
Power: Frivändning, Squat Jump (ett sorts hopp från statiskt läge där tiden i luften mäts), samt två varianter på Squat Jump där idrottaren får svikta igång från stående position respektive lägga till armpendling, Harres test (en bana med riktningsförändringar, accelerationer, kullerbytta och snabba nedhukningar under häckar), sprint 30 meter.
Anaerobt: Dips, brutalbänk.
Källa: fysprofilen.se